Då river vi samhällskontraktet – polisen kan inte ens skydda sig själva

Vad vet vi om överfallet mot polismannen i Björns trädgård just nu?

• Mannen som greps misstänkt för dådet såg ut att vara mellan 20 och 30 år gammal enligt ett vittne.
• Åklagaren berättar att den gripne är 17-år gammal.
• Den misstänkte är asylsökare.
• En polis som arbetar i området har hotats. Alla poliser har uppmanats att vara extra vaksamma.

Vittnesutsagan bedömde att gärningsmannen var mellan 20 – 30 år och åklagaren säger att han är 17. Det stämmer nog. I Sverige idag är det nämligen som så att asylsökare ofta ser ut som vore de 30 (eller äldre) fast de kallas barn och påstås vara det. Svenska barn och ungdomar ser dock altjämt ut som sin ålder.

Den misstänkta gärningsmannen är asylsökare. Alltså kan vi konstatera att det hela över huvud taget inte hade behövt inträffa om vår idé om att INTERNERA – DEPORTERA – REPATRIERA hade varit verklighet. Kanske var det dock värt det… överfallet på polisen alltså; precis som att gruppvåldtäkter, sexuella trakasserier och terrorism är värt det för att kunna ha öppna gränser och tillfredställa småkåta batikhäxor som suktar efter ”flykting”-barn!

Tydligen har också gärningsmannen ingått i ett gäng som uppehållit sig i Björns trädgård där man hotat en polis (eller poliser i allmänhet) utan att det fått konsekvenser tydligen… med tanke på att de är kvar där och sedermera kunde göra allvar av sitt hot.

Låt oss nu se vad det blir för efterspel. Min förutsägelse är att 17-åringen får PUT under tiden rättegången pågår och sedan kanske en smäll på fingrarna. Snart är han tillbaka på gatorna igen. Han är ju trots allt ett baaaaarn!

Vad ovanstående absurda visar för den som har huvudet på skaft är att polisen inte kan/får/klarar av att upprätthålla lag och ordning. Om de inte kan skydda sig själva trots att de uppmanats att vara extra uppmärksamma (och med tanke på att den som hotar poliser samtidigt som de söker asyl kan röra sig fritt) kan de inte skydda oss – allmänheten!

Vi förvänats betala skatt, inte bära vapen och utöva nödvärn med återhållsamhet medan staten lovar att säkerställa lag, ordning och reda. Det är en bärande del av samhällskontraktet.

Nu är det dock uppenbart att staten helt och fullt struntar i nämnda kontrakt varför vi medborgare inte har annat val än att riva kontraktet och laga efter läge.

Vad innebär det då i praktiken? Tja, att göra allt för att undkomma skatt; att äga och bära vapen för att kunna skydda oss själva, våra nära och vår egendom; att frånerkänna staten deras våldsmonopol; att frånerkänna staten deras juridiktion över oss – kort sagt, att ta saken i egna händer.

Nej, man får inte det enligt lagen… men i och med att staten inte uppfyller sin del av avtalet så är samhällskontraktet härmed rivet, annulerat, uppeldat och nedspolat i toaletten.

Dock skall man, som alltid, vara taktisk, eftertänksam och inte rusa åstad. Det första steget är dock att inför sig själv inse, på riktigt, att staten inte har någon legimitet och att vi alla måste stå på egna ben.