Ryck bort vänstern från Svenska kyrkan

Kyrkovalet brukar betraktas som något av ett låtsasval. De etablerade partierna ställer pliktskyldigt upp, under partibeteckning eller med andra beteckningar för att visa att partipolitik och kyrkopolitik ska hållas isär. Ytterligare några partier ställer också upp.

När jag var medlem i Svenska kyrkan brukade jag läsa alla partiernas program inför kyrkovalet. Det gör mig nog ganska unik. De allra flesta röstar inte alls och en majoritet av dem som gör det röstar sannolikt utifrån plakatpolitiska budskap som de snappar upp på flygbadens framsida eller genom att ta samma parti som man brukar rösta på i riksdagsvalet.

Nu när jag inte är medlem i kyrkan hade jag av naturliga skäl inte satt mig in i vad alla partier står för men i och med att kyrkan av historiska skäl är en mäktig institution kan det ändå vara värt att titta närmare på det. Så nu tillhör jag nog den försvinnande lilla gruppen icke-medlemmar som läst alla program till kyrkomötet. Varför? Jag vet att Svenska kyrkan påverkar samhället och därför vill jag veta vilka som påverkar Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är stark i egenskap av många medlemmar men det faktum att få medlemmar bryr sig gör att multikulti-ivrare har kunnat ha fritt spelrum där.

För en tid sedan släpptes boken 68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989 av Johan Sundeen som nog bör läsas för att bättre förstå hur vänstern har infiltrerat Svenska kyrkan. Jag har dessvärre inte läst den men utifrån recensioner kan jag slå fast att det verkar vara en såväl viktig som intressant bok. Bland intressanta recensioner bör nämnas Joakim Andersens artikel i Fria Tider, Stig-Björn Ljungrens artikel i Svenska Dagbladet samt Simon O Petterssons artikel i Samtiden.

I dessa recensioner framgår att vänstern tycks ha fått in sin fot i Svenska kyrkan genom fredsrörelsen. Det låter inte speciellt överraskande då många människor lockades till kommunismen och dess olika falanger just genom främst Vietnamrörelsen. Med politisk övertygelse lyckades vänstern lirka sig in såväl i Svenska kyrkan som i frikyrkorna. En undersökning från 1970 visade att 2 procent av de aktivt troende i Svenska kyrkan sympatiserade med kommunistpartiet. Med tiden växte denna minoritet i styrka och påverkade hela kyrkan inifrån. De fick allt större inflytande och några slutade som biskopar.

Resultatet ser vi i dag. Vi har sett den vedervärdiga utställningen Ecce Homo, Svenska kyrkans deltagande i Prideparader, gömmande av illegala invandrare, klassiskt vänsterinriktade ställningstaganden i internationella konflikter, ställningstaganden för ökad invandring, samarbeten med moskéer och så vidare.

Svenska kyrkan är idag i händerna på den gamla 68-vänstern och deras arvtagare. Det är anledningen till att jag för några år sedan lämnade kyrkan. Jag har inte tid att engagera mig på alla spelplaner, livet är för kort, och därför lämnade jag följaktligen kyrkan. Du som är kvar bör dock försöka förmå kyrkan att ändra riktning. Enligt Joakim Andersens nämnda artikel kan man få ledtrådar till hur det kan gå till genom att läsa 68-kyrkan. Du bör också använda din rösträtt. Helst skulle du ha ställt upp i valet men det är lite sent att be om det nu. I Kyrkovalet kan du påverka kyrkan mer än du kan påverka landet i ett riksdagsval.

Kyrkovalet är i viss mån angeläget även för oss som valt att lämna kyrkan. Främst för att Svenska kyrkan är en stark opinionsbildare. I år väljer Svenska kyrkan bland annat att lyfta fram kommunisten Martin Schibbye på Bokmässan i Göteborg. Det är naturligtvis ett resultat av 68-vänsterns infiltration och tämligen obehagligt. Att använda sin röst för att minska vänsterns inflytande över kyrkan och därmed hela samhället torde vara en ädel sak. Men även som icke-medlem påverkas man mera direkt av kyrkan också. Även vi som lämnat kyrkan betalar begravningsavgift. Jag vill, när det är dags, läggas på en kyrkogård. Om det blir där mina förfäder ligger eller där mina barn så småningom kan tänkas hamna spelar mig ingen roll, det får efterlevande besluta om. Men jag vill ogärna ligga i socialdemokratisk mark.

Vad finns det då att välja på?

Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
Socialdemokraterna ställer upp i val med följande huvudpunkter:

1 En öppen och välkomnande folkkyrka
2 En kyrka som står upp för alla människors lika värde och rätt
3 En kyrka som vill vara Sveriges bästa arbetsgivare

På valsidan möts man av ett samkönat par som just ”gift sig”. Första artikeln handlar om att det går bra för Sverigedemokraterna och därför är det viktigt att rösta på sossarna. I deras program finner jag en mening som kort sammanfattar partiets strävan: ”Vi socialdemokrater vill bygga vidare på den framgångsväg den öppna folkkyrkan är.” Programmet är fyllt av floskler om ”allas lika värde”, skrämselpropaganda mot Sverigedemokraterna och önskemål om ökat samarbete med andra religioner.

Borgerligt alternativ
Detta är motsvarigheten till Moderaterna och bildades sedan Moderaterna beslutat att inte ställa upp i kyrkovalen. Borgerligt alternativ lyfter frågor som att ”all verksamhet ska utgå från församlingarna och genomsyras av det glada budskapet om Jesus Kristus” och man vill motverka partipolitik och centralisering i kyrkan. Främst driver man frågor kring kristendomen men har även petat in att man vill föra dialog med andra religioner för att ”minska fördomar och hat”. Man skriver också att Svenska kyrkan måste medverka till ”välkomnande och integration” med anledning av senare års våg av asylsökande.

Centerpartiet
Centerpartiet satsar hårt inför kyrkovalet på att profilera sig som massinvandringens försvarare. I princip finns ingen skillnad på Centerpartiets kampanj och Socialdemokraternas. De punkter de lyfter särskilt lyder:

Ha en folkkyrka som är lokalt förankrad i hela landet.
Att kyrkan ska vara öppen för alla. Inte minst för de som är utsatta, ensamma eller på flykt.
Att kyrkan ska präglas av framtidstro och vara en stark röst för humanism och mot främlingsfientlighet.

Även om man i riksdagsvalet kan finna en del skillnader mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet så är de i princip identiska i kyrkovalet. Båda har anammat en vänsterpolitik fylld av klassiska floskler och skrämselpropaganda. Möjligen är Centerpartiet lite tydligare i sin vänsterprofil. Bland annat kräver de att kyrkan ”med kraft ska bekämpa främlingsfientlighet samt odemokratiska krafter och tendenser. Det kan ske genom egen verksamhet och som en tydlig röst i debatten.” Man vill också bedriva arbete med ”ensamkommande barn” och främja integration. Man betonar också att Sverige ska ta emot ”människor på flykt” och att Svenska kyrkan ska vara en ”bas och trygg famn” för de asylsökande.

Frimodig kyrka
Frimodig kyrka är ett av få alternativ som inte har koppling till riksdagspartierna. De frågor de lyfter främst lyder:

För en kyrka fri från partipolitik
För en kyrka med kärlek till Guds ord
För en kyrka med Jesus i centrum

För Frimodig kyrka står kristendomen i centrum. De vill inte som exempelvis Socialdemokraterna och Centerpartiet fokusera på allmänpolitiska frågor utan vill tvärtom att partiväsendet ska bort från kyrkan. De betonar också att kyrkan bör ägna sig åt missionerande verksamhet. Frimodig kyrka har stuckit ut hakan i en del frågor där den nuvarande vänsterkyrkan och det nuvarande vänstersamhället är överens. Bland annat menar de att äktenskapet ska vara mellan en man och en kvinna. De vill som ett resultat av detta att Svenska kyrkan ska avsäga sig vigselrätten och istället välsigna par medan staten borde stå för själva vigseln.

Överlag driver de en relativt konservativ kyrkopolitik, dock inte när det kommer till invandringen. Ett Svenska kyrkan i Frimodig kyrkas regi torde vara klart mer kristen, men alltjämt en kraft för ökad invandring i samhället:

”Vi är som kristna skyldiga att hjälpa och stötta invandrare och flyktingar genom att välkomna dem in i vår församlingsgemenskap. Frimodig kyrka stöder Svenska kyrkans ledning då den aktivt och kraftfullt tar avstånd ifrån invandrarfientliga krafter i samhället.”

Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK
Inte heller Liberalerna ställer upp i kyrkovalet. Det har gett utrymme för FiSK som därmed kan stoltsera som partipolitiskt obundna som välkomnar alla liberaler. De går främst till val på att de är liberaler. Första punkten i handlingsprogrammet heter ”Öppen och fördomsfri kyrka”. Där kan man bland annat läsa:

”Vi vill att arbetet med att sprida öppenhet och tolerans ska genomsyra samtliga nivåer i Svenska kyrkan liksom kyrkans internationella arbete. Genom att rösta på FiSK stödjer du en nomineringsgrupp som arbetar för att kyrkan kraftfullt ska agera mot varje form av främlingsfientlighet, rasism och homofobi. Det ska vara självklart att alla par som önskar vigas kyrkligt ska mötas välkomnande i alla församlingar. ”

Naturligtvis vill man också som kamraterna i Socialdemokraterna och Centerpartiet verka för religionsdialog och man betonar att man vill hjälpa alla människor oavsett religion och man vill att Svenska kyrkan ska kräva en ”generös asylrätt” i Sverige. Man säger sig vara orolig för att ”migrations- och integrationspolitik riskerar att styras av nationalistiska perspektiv och ekonomiska intressen” och man vill där verka för att Svenska kyrkan ska fortsätta med sin snedvridna kvasihumanistiska linje. Man kan fortsätta beskriva partiets idéer men det räcker att konstatera att de tillhör de varmare anhängarna av 68-kyrkan.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Även Kristdemokraterna har valt att inte ställa upp i kyrkovalet och istället ställer Kristdemokrater i Svenska kyrkan upp. De punkter man prioriterar är:

En kyrka för hela familjen
En kyrka som verkar för Kristi kyrkas enhet
En kyrka som står upp för alla människors unika, lika och okränkbara värde

Som de andra 68:orna vill man att kyrkan ska lägga resurser på nyanlända asylanter. Man säger vidare att ”Kyrkan ska värna livet från dess början till dess slut” men preciserar inte när man tycker att livet börjar. I programmet skriver man dock om att ”slå vakt om människovärdet” för de ofödda. Som många andra partier är man oroliga över svenskarnas bristande intresse att gå i kyrkan (detta gäller ju dock inte sossarna som ser medlemstapp och tomma kyrkbänkar som en ”framgångsväg”). Kristdemokraternas lösning är att ersätta svenskarna med andra:

”Svenska kyrkan ska generöst upplåta sina kyrkor och andra lokaler för olika kyrkor som etableras i takt med att allt fler människor från t.ex. Mellanöstern och Nordafrika söker sig till vårt land.”

Som väntat vill man också att kyrkan ska propagera för massinvandring:

”Kyrkan ska som tidigare aktivt kämpa mot rasism och främlingsfientlighet och arbeta för en generös flyktingpolitik, samt bidra till att saklig information sprids om denna. Kyrkan bör också ställa upp praktiskt för flyktingar och invandrare för att underlätta deras inlemmande i vårt samhälle. Därför bör vi verka aktivt för att integrera dem i församlingens verksamhet och låta församlingens liv berikas av nya uttryckssätt och traditioner. ”

Miljöpartister i Svenska kyrkan
Även Miljöpartiet väljer att inte ställa upp och lösningen blir MPSK. Miljöpartisterna säger sig gå till val på en trefaldig solidaritet:

Solidaritet med världens alla människor
Solidaritet med skapelsen
Solidaritet med kommande generationer

Något förvånande betonar man miljöfrågorna i programmet. Man menar att såväl människan som naturen är Guds skapelse och att kyrkan därför bör arbeta för en hållbar miljöpolitik. Snart villar man naturligtvis bort sig i den vanliga miljöpartistiska retoriken: ”En global rättvisa och hållbar utveckling är en förutsättning för jordens överlevnad.” Sedan radar man ord som diskriminering, öppen kyrka, kön, hudfärg, ålder, social/ekonomisk bakgrund, sexuell läggning och så vidare. Det är dock ett ganska kort program med fokus främst på miljö. Tittar man på partiets motioner de senaste åren rör också flera miljöaspekten. En intressant motion, värd att titta närmare på, är dock ”Gör upp med rasism och antisemitism i vår kyrka”. Här visar man i ordval tydligt att man står närmare 68-vänstern än de lutherska idealen. Jesus beskrivs exempelvis inte som Guds son utan som ”en radikal jude som under sitt mänskliga liv var ett barn på flykt undan maktens män”. I motionen skriver man vidare att det ”judiska folkets skrifter lär oss att främlingen ska vi ta väl hand om” men vi ska inte bara ta väl hand om främlingar utan gå ytterligare några steg:

”Vi inte bara måste söka våra judiska rötter, vi berikas även av dessa och kanske ännu mera av mötet med den levande judendomen idag. Vi har djupa rötter gemensamt med den judiska tron och även med islam.”

Man avslutar motionen med:

”Utifrån detta synsätt på våra judiska vänner bör vi gå vidare och motverka all övrig rasism och främlingsrädsla vilket ofta har sin grund i att vi ser olikheter som ett problem snarare än som möjligheter och rikedom.”

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
POSK består av representanter från Svenska kyrkan som inte vill ingå i de vanliga partierna. Kandidaterna kan tycka lite vad som helst och den gemensamma nämnaren är att de vill bryta partipolitiken. Det första man just nu möts av är en tämligen förvirrad artikel som tar sin utgångspunkt ur en än mer förvirrad artikel i DN av den überförvirrade svenskhaterskan Maja Hagerman. Hagerman har läst en artikel hos Nordisk alternativhöger och påstår att Nordisk alternativhöger mobiliserar ”sina följare att välja SD”. POSK rasar över detta och förklarar att det är ett av skälen till att man vill avskaffa partipolitiken. Det hela är ganska underhållande. Om Maja Hagerman hade varit en hederlig kolumnist, och inte bara skrivit sin dynga för att angripa Sverigedemokraterna, så hade hon kanske också nämnt att skribenten i Nordisk Alternativhöger inte bara nämner Sverigedemokraterna som ett vettigt alternativ utan också POSK och Frimodig Kyrka. För att använda POSK:s egna ord så får man väl kanske konstatera att ett röst på POSK är att låta ”extremhögerns nazister och rasister […] utnyttja kyrkan för sina smutsiga syften”.

Sverigedemokraterna
SD har liksom miljöpartisterna ett tämligen kort program. Man lyfter främst tre punkter:

Kyrkan – en del av dig och ditt liv
En demokratisk kyrka
En kyrka i tiden, men inte av tiden

Partiet har intagit en ganska konservativ linje det här valet. Man betonar att Svenska kyrkan ska vara tydlig i sin kristna identitet och man vill att kyrkan också ska bedriva mission, ”även i förorter och parallellsamhällen”. Man skriver också att man vill värna en mångfald av idéer där klassiskt konservativa inom kyrkan inte blir utfrysta. Man skiljer sig dock från flera andra högeralternativ genom att man inte vill avskaffa partiväsendet inom kyrkan.

SD tycks också vara trötta på de ständiga kopplingarna mellan Svenska kyrkan och vänsterextremister:

”Kyrkan måste ta avstånd från antikristna, revolutionära, våldsbejakande och antidemokratiska läror, och ska inte heller legitimera dylika grupperingar genom att ingå i gemensamma nätverk, manifestationer och organisationer.”

Öppen kyrka – en kyrka för alla
När man kommer in på ÖKA:s hemsida noterar man samma tema som hos sossarna. Ett samkönat par, fast den här gången har de inte gift sig utan har ett litet barn. ÖKA vill bland annat modernisera kyrkan så man inte fastnar i ”fädernas kyrka”, man vill ha kyrkan demokratisk, behålla vigselrätten och viga samkönade par, motverka varje form av diskriminering, verka för en ”human flyktingpolitik”. Kort sagt, Vänsterpartiet behöver inte själva ställa upp när Öppen kyrka finns där.

Detta är en kort sammanfattning av partierna. Naturligtvis tycker de en hel del annat också. Jag har valt ut de frågor jag finner mest intressanta. Den som ordentligt vill sätta sig in i vad varje parti står för bör själv gå igenom programmen, eller använda min sammanfattning för att sedan titta närmare på de partier som verkar intressanta.

Hur ska man då rösta? Tja, i mina ögon är inget parti perfekt. Det program jag fann mest attraktivt är Sverigedemokraternas men å andra sidan har de valt att skriva ett väldigt kort program där de omöjligt får med allt som rör kyrkan. Om det beror på att de är oengagerande eller om det är ett sätt att nå ut till dagens Twitter-människor får jag låta vara osagt.

Jag anser att du som är medlem i Svenska kyrkan ska titta närmare Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka. Studera deras kandidater och personrösta sedan på den du tycker verkar mest vettig. Jag kan egentligen förstå tanken om att Svenska kyrkan inte ska bedrivas genom partipolitik, å andra sidan är kyrkan idag så infiltrerad av vänsterextremister att den sannolikt skulle vara ännu rödare utan den. Kanske behövs ett konservativt övertagande av kyrkan innan den kan lämna partipolitiken bakom sig?

Jag är ganska nöjd med att kunna känna mig färdig med det här valet. Du som är medlem i Svenska kyrkan bör ta reda på mer om kandidaterna i det parti du finner bäst och sedan göra vad du kan för att Svenska kyrkan byter inriktning. Den 17 september äger valet rum.