Riksbanken varnar: Bostadsrättsföreningars skulder en risk för hushållen

Att hushållens skulder har ökat under lång tid och är historiskt höga är ingen nyhet i sig. Detta betyder i sin tur att känsligheten ökat markant i händelse av stigande räntor eller fallande priser på bostadsmarknaden. Nu varnar Riskbanken för att denna känslighet kan förvärras på grund av bostadsrättsföreningars höga skulder. Riskbanken konstaterar:

”Om föreningen måste höja sina avgifter för att kunna betala på sina banklån, kan hushållet möta både höjda månadsavgifter från föreningen och stigande ränteutgifter för det egna banklånet. Vid nyproduktion kan enskilda hushåll drabbas av ekonomiska förluster om bostadspriserna skulle falla innan de tillträder den nya lägenheten.”

Det finns 32 000 registrerade bostadsrättsföreningar i Sverige och 26 000 av dem är aktiva. I stort sett varje sådan förening har banklån och bankernas utlåning till dem har ökat under hela 2000-talet. Det är i kombinationen mellan egen skuld för hushållet och föreningars ökande ränteutgifter som Riksbanken ser den största risken.

Ett hushåll med stor egen belåning har en indirekt ytterligare skuld genom medlemskapet i bostadsrättsföreningen. Detta är något som hushållen sällan räknar med men som kan få stora konsekvenser:

”Risken för att en bostadsrättsförening ska gå i konkurs är visserligen mycket liten, men hushållen är exponerade mot andra risker. Dels finns risken att högt skuldsatta hushåll kan behöva minska på sitt sparande och sin konsumtion om räntorna stiger. För de hushåll som bor i bostadsrätter kan denna effekt bli större om ändrade ekonomiska förutsättningar för föreningen medför ökade avgifter för bostadsrättsinnehavaren. Tillsammans med ökade utgifter på hushållens egna bolån, kan höjda avgifter medföra att enskilda hushåll får svårt att betala för sin bostad.”

Någon spridningsrisk till andra delar av ekonomin ser Riksbanken dock inte.

Läs Riksbankens kommentar här: Bostadsrättsföreningars ekonomi och finansiell stabilitet