Björn Eriksson tar strid mot godtycklig blockering av kunder bland betalningsinstitut

Björn Eriksson är idag ordförande i Säkerhetsbranschen och initiativtagare till Kontantupproret (ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker, intressenter och privatpersoner som menar att det är viktigt att kontanter finns kvar som betalningsmedel i samhället).

I en debattartikel i Expressen skriver Eriksson idag om riskerna med ett kontantlöst samhälle utifrån ett säkerhetsperspektiv. Den första punkten lyder:

1. Vi ger bort makten och kontrollen över vår betalningsinfrastruktur. Smakprov på vad det kan innebära har vi redan fått. Visa och Mastercard har flera gånger bevisligen blockerat företag som de anser oetiska från att kunna använda deras betaltjänster. Oavsett vad man tycker i moralfrågor vill nog de flesta att det inte ska vara upp till stora, anonyma, globala företag att besluta om. Vad händer om det börjar ställas andra typer av krav? Vems agenda tvingas vi följa nästa gång?

Flera nationellt sinnade föreningar, medier och företag har drabbats av sådana blockeringar. Detta passerar oftast obemärkt förbi eftersom ingen vill vara den som ”drar lans” för dem. Att Björn Eriksson lyfter frågan och därtill tar ställning mot att ”stora, anonyma, globala företag” tar sig rätten att godtycklig stänga av kunder som de facto inte har brutit mot lagar och regler, kan ses som litet av ett trendbrott i debatten.

Inget konsekvenstänk

Eriksson ser också en stor fara med att banker och kortföretag driver på avvecklingen av kontanter utan en tanke på om de det finns backup-planer i samhället i krislägen. Han menar att det inte finns några alternativa betalningsmedel att luta sig mot:

”Den enda fungerande sådan vi har i dag är just kontanter, ett robust betalmedel som fungerar i alla lägen och som samhället har förtroende för. Utan dem står vi helt utan plan om, eller snarare när, betalsystemen av någon anledning bryter samman.”

Debattören funderar vidare utifrån, det faktum att MSB har gått ut med direktiv för krisberedskap, i vilken man listar just kontanter som något man skall ha hemma. Vad spelar det för roll, om kontanterna inte räknas? Eriksson bollar frågan till MSB:s nya generaldirektör, Dan Eliasson, som nu har chansen att ta initiativet i frågan.

Och frågan är berättigad, för det är som det före detta rikspolischefen avslutar sin debattartikel:

”Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker med några knapptryckningar för att stänga av betalningssystemet och därmed tvinga oss till underkastelse?”

Nyligen gick också Riksbankschefen Stefan Ingves ut och varnade för konsekvenserna av det kontantlösa samhället och problematiken kring vem som äger våra pengar.