Tortyrmordet på Kim Wall: Som ett overkligt avsnitt av Bron

DANMARK. Hon skulle bara ta en kort tur med uppfinnaren Peter Madsen i hans ubåt. Journalisten Kim Wall ville skriva om den udda figuren, udda figurer var lite av hennes specialitet. Men den här gången råkade hon i klorna på någon som inte bara var ett original – utan en blodtörstig psykopat. Under ubåtsfärden torterade Madsen ihjäl Kim Wall, för att därefter stycka henne och dumpa kroppen i Öresund.

– Jag har så att säga indirekt haft insyn i brutala saker. Men detta är nog – så som åtalet är utformat – det värsta jag läst på de 30 år jag hållit på, sa den erfarne brottmålsadvokaten Lars Kruse till Sydsvenskan när åtalet mot Peter Madsen offentliggjordes i januari i år.

Och fallet innehåller onekligen alla yrselframkallande, kväljande, fasaväckande detaljer man kan vänta sig av en skräckfilm i stil med När lammen tystnar eller Seven. Eller kanske ett osedvanligt overkligt avsnitt av tv-serien Bron. Det är bara det att mordet på Kim Wall inte är fiktion, det är verklighet, och det hände mitt i den skånskdanska vardagen. När fallet vid flera tillfällen tagits upp i SVTs populära kriminalmagasin Veckans Brott, har självaste Leif GW Persson varit synbart berörd och illa till mods.

– Den tunga biten, som jag ser det, är hennes tortyrskador som rättsläkarna säger har uppkommit i nära anslutning till att hon har dött eller i samband med att hon dör.

– Det här är en gräslig historia, det ska vi inte göra någon hemlighet av, säger GW i programmet.

Efter en lång och svår polisutredning inleds nu rättegången mot Peter Madsen 8 mars i Köpenhamns tingsrätt. Åklagaren Jacob Buch-Jepsen har av allt att döma ett vattentätt case mot Madsen, som förutom mord också står åtalad för brott mot griftefriden, grovt sexuellt övergrepp och brott mot sjölagen. Rättegången lär bli bland det mest hårresande som någonsin utspelat sig i en skandinavisk rättssal.

Så vad hände då egentligen i ubåten Nautilus den där ödesdigra natten när Kim Wall försvann? Tidningen Svegot har gått igenom vad vi vet, steg för steg.

10 augusti 2017 bjuder på en ljuv sommarkväll av bästa nordiska snitt. Kim Wall, 30, och hennes danske sambo är uppsluppna, de har bjudit vänner och bekanta till fest på kajen vid sin bostad på Refshaleøen i Köpenhamn. Anledningen är att paret inom kort ämnar flytta till Peking, en avskedsfest således. Men innan festen hinner komma igång ordentligt får Kim Wall ett intressant telefonsamtal. Det är den i Danmark mycket välkände 46-årige uppfinnaren Peter Madsen, ”Raket-Madsen” kallad, som oväntat vill bjuda på en åktur i sin hemmabyggda ubåt Nautilus. Wall har under en tid försökt få honom att ställa upp på en intervju, och nu säger sig uppfinnaren plötsligt vara tillgänglig. Men det är nu eller aldrig som gäller, resan måste ske samma kväll. Kim Wall och sambon bestämmer efter lite dividerande att hon ska följa med på turen, medan han stannar kvar på festen och underhåller gästerna. Sambon har senare berättat att han var ”sinnessjukt nära att tacka ja” till att följa med, men så blir det alltså inte.

I stället står sambon och vännerna på kajen och vinkar av Wall och Madsen när de stävar ut på Öresund runt 19-tiden. Under kvällen skickar Kim Wall flera mms till pojkvännen, bland annat med bilder av sig själv vid ubåtens roder. Ett flertal personer som njuter av den vackra sommarkvällen i båtar ute på Öresund fotograferar Kim Wall och Peter Madsen stående i ubåtens torn, skrattande och vinkande. Allt verkar vara i sin ordning. Men det är det inte.

När Wall inte dyker upp på sin fest igen under kvällen som väntat, blir sambon orolig. Han cyklar runt på Refshaleøen och letar efter flickvännen, utan resultat. Strax innan klockan två på natten ringer han polisen. Det ska dock dröja till långt in på förmiddagen innan man lyckas lokalisera Nautilus. Strax innan elva anropar Peter Madsen sjöräddningen. Han har tekniska problem, påstår han. En stund senare sjunker ubåten och Madsen räddas ur vattnet av en privatbåt. De fyra hobbyfiskande vännerna ombord erbjuder torra kläder, tillgång till telefon, filtar – men Madsen vill inte ha någon hjälp.

– Om det är okej med er, vill jag bara få gå in i mig själv för ett ögonblick, säger han, enligt Helsingør Dagblad.

Det ska senare visa sig att det är Madsen själv som sänkt ubåten genom att öppna ventiler och luckor, samt fixera Nautilus hastighetsreglage i full fart framåt. Allt tyder på att han i detta läge hoppas att varken ubåten eller Kim Walls kvarlevor ska bärgas. Polisen är dock misstänksam från första stund, och Madsen tas in för förhör så fort han kommit i land. Till att börja med påstår han att han släppt av Kim Wall på land vid en restaurang på Refshaleøen vid 22.30 kvällen innan. Men övervakningskameror visar att ingen gått i land på den aktuella platsen och förklaringen gör inget intryck på polisen. Madsen grips och anhålls, misstänkt för vållande till annans död. När ubåten bärgas kan man konstatera att ingen kropp finns ombord, däremot hittas blodspår som kommer från Kim Wall.

21 augusti, elva dagar efter Kim Walls försvinnande, händer något helt avgörande. En cyklist ser av en slump något som flyter i vattnet utanför den köpenhamnska ön Amager. Det visar sig vara Kim Walls torso, och den har utsatts för ofattbart brutalt våld. Det finns 14 knivhugg i torson, i och kring underlivet. Knivhuggen har tillkommit ”i samband med”, ”strax efter” eller i ”nära anslutning till” dödens inträde. Den rättsmedicinska undersökningen ger också vid handen att lemmarna skiljts från kroppen avsiktligt, troligen med hjälp av en såg.

Misstankarna mot Madsen stärks, nu är det mord och grovt sexualbrott man utreder.

Madsen har nu plötsligt ändrat sin förklaring till vad som hänt. Jo, det stämmer att Kim Wall dog ombord – men det var en olyckshändelse. Hon fick den 70 kilo tunga luckan till ubåtens torn i huvudet och avled på fläcken, påstår han. Olyckan ska ha försatt honom i sådan panik att han bestämde sig för att slänga kroppen överbord, eller, som han uttrycker det, ”begrava henne till sjöss”. Han nekar dock fortfarande till att ha styckat Wall – kroppen var intakt när han slängde den i Öresund, vidhåller Madsen.

Skadorna i och kring Kim Walls underliv kan inte betecknas som något annat än tortyrskador, och det finns ingen anledning att tro något annat än att hon fortfarande var vid liv då hon fick skadorna. Åklagare Buch-Jepsen och polisens utredningsledare Jens Møller Jensen låter förstå att man misstänker en sexuell motivbild bakom mordet. Under utredningens gång framkommer att Peter Madsen har ett dokumenterat intresse för gränsöverskridande sexualitet, och bland den bevisning som åklagaren lägger honom till last finns bland annat så kallade snuff movies, alltså autentiska filmer där kvinnor torteras och mördas.

Fredag 6 oktober händer det osannolika att dykare hittar Kim Walls huvud, ben, kläder och en misstänkt kniv i Kögebukten söder om Köpenhamn, i plastpåsar nertyngda med metallstycken. Obduktionen visar att det inte finns några frakturer på kraniet. Att Kim Wall skulle ha dött på det vis som Madsen påstår kan alltså uteslutas. Efter hand ändrar han också ”luckan-i-huvudet-versionen” av sin berättelse till att Kim Wall troligen dog av kolmonoxidförgiftning inne i ubåten. Ställd inför en massiv bevisning erkänner han till sist styckningen, men fortsätter neka hårdnackat till mord, dråp, eller ens vållande till annans död.

De fynd man gjort kan inte betecknas som något annat än att finna en nål i en höstack i det väldiga Öresund med sina starka strömmar. Fynden möjliggörs av två avgörande faktorer – tre svenska likhundar som är specialtränade att söka på vatten, samt det avancerade jylländska forskningsskeppet Aurora. Alla hundarna har gjort mycket skarpa markeringar mindre än tusen meter från den plats där man hittar likdelarna. Med utgångspunkt från hundarnas markeringar har Aurora kunnat göra beräkningar av strömmar, vindar etcetera som leder fram till fyndplatsen.

Och i slutet av november hittar dykarna till sist, än en gång med hjälp av de svenska likhundarna, först en arm och sedan en arm till i Kögebukten. De visar sig tillhöra Kim Wall. I en intervju med danska TV2 erkänner Jens Møller Jensen:

– Vi har faktiskt tänkt flera gånger, under olika skeden av utredningen, att nu är vi kanske i det läget där det inte finns någon chans att vi hittar något mer. Men så har vi hållit några uppdateringsmöten och fått lite ny kämpaglöd och ändå fortsatt.

Leif GW Persson, som inte är känd för att hylla polisens arbete, är djupt imponerad av vad danskarna lyckats uträtta.

– Med tanke på var de letat så vill jag nog säga att det är en obegriplig bedrift att man hittat [kroppsdelarna]. Det ska inte gå helt enkelt, det är bara att bocka, utbrister GW i Veckans brott.

Att man hittat hela kroppen är naturligtvis av stor betydelse för Kim Walls anhöriga, som nu har en hel person att begrava. Men det har också stor betydelse för utredningen, eftersom man lättare kan bilda sig en uppfattning om hur Kim Wall bragdes om livet. När Jacob Buch-Jepsen lämnar in sitt åtal till Köpenhamns tingsrätt i januari 2018 framkommer ännu fler gruvliga detaljer kring detta. Rättsläkarna har kunnat konstatera att Kim Wall före döden varit fastbunden till händer, fötter och huvud. Därefter blev hon slagen, knivhuggen och till sist blev hon antingen strypt eller fick halsen avskuren. Det lidande och den skräck hon måste ha känt är svårt för den mänskliga hjärnan att ta in ens på ett teoretiskt plan.

Sydsvenskans extremt garvade kriminalreporter Joakim Palmqvist, som sett och hört det mesta, är märkbart skakad efter att ha läst åtalet. Han skriver: ”För den som läser åtalet i den form det nu har är det svårt att se objektivt på saken. Det beskriver händelser på de yttersta gränserna av vad mänsklig ondska förmår. Knappast någon, inte ens rättens ledamöter, kommer att kunna hålla sig neutrala till dem när rättegången börjar den 8 mars.”

Åklagaren yrkar på lagens strängaste straff – livstids fängelse, alternativt det man i Danmark kallar ”förvaring”. Det betyder precis vad det låter som, att man blir inlåst på obestämd tid. Många skulle nog säga att det är ett lindrigt straff för Peter Madsen.