Kärnvapen i Mellanöstern – ett geopolitiskt spel

GEOPOLITIK. Lägger USA grunden för ett nytt krig i Mellanöstern? Vad betydde Israels avslöjande av det iranska kärnvapenprogrammet och varför är det så tyst om det? Är Trumps beslut i själva verket en reaktion på att Iran har börjat använda euro som basvaluta för oljehandel och annan internationell handel i stället för amerikanska dollar? Sanktionerna kanske inte alls har med energiavtalet att göra?

Det borde inte komma som en överraskning att Iran har ett mindre kärnvapen (enligt källor till Tidningen Svegot troligen mindre än ett kiloton) som de skulle kunna sätta på en av sina ballistiska raketer. Iran har haft ett nära samarbete med Nordkorea med utbyte av raketteknologi och kärnvapenteknik. Det är inte svårt att bygga kärnvapen, det svåra är att få tag på de radioaktiva komponenterna som utgör stommen i ett kärnvapen.

Vi vet att Israel har kärnvapen, det har även Pakistan och under ett kort tag också Saudiarabien som köpte ett eller flera färdiga kärnvapen från Pakistan. Dessa tvingades de senare att återlämna eller överlämna till USA.

Varför är vi så nervösa över Iran?

Varför är vi så nervösa över att Iran har eller skulle kunna ha kärnvapen? Problemet är inte själva vapnet utan vad syftet med vapnet är. Tänk på hur försvars- och anfallsdoktrinerna såg ut i före detta Sovjetunionen numera Ryssland – där stipuleras det att ett tidigt användande av kärnvapen kunde skapa fördelar på ett slagfält. De gjorde alltså ingen skillnad på ett konventionellt vapen och ett kärnvapen med samma sprängkraft.

Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln. Just nu kan du prova en vecka för bara 19 kronor med rabattkoden svegot19. 

Skaffa Svegot Plus nu