Hade träkäpp i bilen – döms för brott

Den 37-åriga mannen stoppades av polisen, som misstänkte att han var drogpåverkad. Det var han inte men provsvaren visade att han tidigare nyttjat kokain. I bilen fann polisen också en en meter lång träkäpp.

Mannen åtalades vid Attunda tingsrätt för brott mot knivlagen och ringa narkotikabrott. Vad gäller brottet mot knivlagen skriver tingsrätten:

”NN har haft en träkäpp i personbil på allmän plats trots att det inte var befogat. Föremålet var ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa.”

Vidare skriver man:

”NN har erkänt att han vid den tid och plats som åklagaren har påstått har innehaft en träkäpp. Han har uppgivit att han har innehaft träkäppen i syfte att försvara sig eftersom att han tidigare har fått sin bil vandaliserad.”

Anmärkningsvärt trots allt

Det finns antagligen fler fakta som vi inte vet i fallet ovan. Det är inte svårt att tänka att mannen kanske var känd av polisen sedan tidigare och han kanske redan hade domar mot sig. Sådant väger naturligtvis in när tingsrätten fattar beslut. Men oavsett och sett till principen är det ytterst anmärkningsvärt att man inte får ha en träkäpp i bilen för att försvara sig själv och sin egendom.

När är det enligt tingsrätten ”befogat” att ha en träkäpp?

Om man ser till tingsrättens dom så kan vad som helst som kan användas som ett vapen falla under brott mot knivlagen. Detta skapar en rättsosäkerhet som lämnar öppet för de enskilda polismännens (och tingsrätternas) nyckfullhet. Vill man komma åt någon går det alldeles utmärkt att stoppa vederbörande och hitta något i bilen som kan påstås kunna användas som vapen, och genast har man ett skäl att gå vidare. Även om det inte blir något av det hela är det som upplagt för maktmissbruk.

Domen visar också hur hårt systemet håller på sitt våldsmonopol. Den enskilde ska inte tro att han eller hon ska kunna ta sig friheten att försvara sig själv, utöver med nävarna (som säkert skulle ses som farliga föremål om det bara gick att skriva lagtext om det). Bättre vore att tillåta människor att beväpna sig, exempelvis med pepparsprej som är ett ofarligt defensivt vapen, än att envist söka upprätthålla ett våldsmonopol som redan fallerat.