Röster från Staffanstorp: ”De sa att jag är en liten hora”

DISSONANS. – Vi får uppleva en hel del här. De som vågar polisanmäla blir hotade, och det som anmäls läggs ändå ner, säger en kvinna som kallar sig Angela till Lamotte.

En äldre man dyker upp och berättar att han ofta blir hotad när han är ute med sin hund, särskilt på kvällarna. De kallar honom gubbjävel och är allmänt otrevliga.

– Jag är inte invandrarhatare, men det är någonting här som är konstigt, säger mannen.

Det kommer några invandrarungdomar och vill försvara sig. Först vill de inte bli filmade, men när de begriper att Lamotte bara tänker prata med folk framför kameran ger de sig. Det är bara skitsnack och överdrifter, är andemeningen. Det har alltid funnits problem, men nu gör sociala medier att det framstår som så mycket värre, menar de.

En ung tjej verkar på fullt allvar mena att problemet är för få fritidsgårdar(!). En annan ung tjej påstår att ”det är så här det är att vara tjej i alla samhällen”. En kvinna som säger sig vara kommunanställd sjuksköterska hävdar att kommunen anställt säkerhetspersonal för sex miljoner om året på grund av otryggheten.

Härnäst uttalar sig en ung kvinna, som ogärna vill säga att problemet är invandrade män, men dock menar sig ha blivit illa ansatt. Hon hävdar att hon blivit utsatt för sextrakasserier dagligen utan åtgärd, och hon säger att rektorn på den skola där hon gick var mer intresserad av de unga männens väl och ve än vad hon fick gå igenom.

– De sa att jag är en liten hora, jag borde inte prata om detta överhuvudtaget. Och jag märker ju det också när jag är ute med mina hundar, de kastar sten på hundarna. Jag är 19 år gammal, ska jag behöva hålla min pappa i handen när jag är ute och går eller?!

Här bryter en yngre man med bockskägg in och menar att det stora problemet är att vi inte pratar med varandra. Om vi bara pratade med varandra skulle allt bli jättebra, slår han fast.

– Vuxenvärlden har dragit sig undan. Alla sitter bara med sina smartphones och paddor. Vi borde prata mer i stället.

Plötsligt dyker en man upp som påstår sig vara advokat och han säger sig dessutom veta att Joakim Lamotte är en hemsk rasist, eller i alla fall med en så kallad svans av hemska rasister.

– Allt är lugnt, det är du som hetsar. Ingenting blir bättre av att man hetsar upp stämningen, påstår advokaten som också hävdar att han aldrig haft så lite att göra som nu.

Lamotte får korn på att det finns så kallade nattvandrare i samhället och att deras ledare Annika Jönsson finns alldeles i närheten. Sällskapet går dit och filmar men kontakten går snett ganska omgående. Först vill Jönsson inte bli filmad, sen går hon med på det, men sedan lackar hon ur på Lamotte som ställer kritiska frågor. Detta handlar om barn, säger hon, och tillägger;

– Där slutade intervjun med dig, för jag tycker du spelade lite dumt.

Efter detta utbryter lite diskussioner till höger och vänster mellan torgbesökare och vad som framstår som helt klart är splittringen mellan olika falanger i det svenska samhället. Att vi har problem är nog allmänt erkänt, föklaringsmodellerna varierar dock.