I TV-huset kliar man sig nog i huvudet

PUBLIC SERVICE. När Joakim Ruist intervjuades av Lotta Bouvin Sundberg i SVT Aktuellt i går så var det något av det mest surrealistiska jag sett från public service hittills. Vi vet att institutionen är infiltrerad av vänsterextremister och att agendan mer ofta än sällan är tydlig i de program där det går att vinkla och vrida till det. Men trots det tog Bouvin Sundbergs "intervju" priset. Och det var plågsamt att titta på. All heder till Joakim Ruist som med lugn och eftertänksamhet gjorde vad han kunde, men det märktes att han hade svårt att förstå vad det var som pågick. Antagligen trodde han att Lennart Swahn skulle dyka upp och säga att han blivit blåst.[membership] Trots att Swahn är död sedan tio år hade det ändå verkat rimligt i sammanhanget. Det finns nämligen ingen rim och reson i intervjufrågorna. Ruist skriver själv på sin blogg: "Problemet i den här intervjun var inte en dum fråga. Det var att den var den åttonde dumma frågan i rad /... / Som jag tror att man ser, växer min tveksamhet för varje dum fråga. Jag försöker å ena sidan ge samtalet ett värde, genom att säga någonting som ändå är informativt, trots att frågorna är dumma. Men halva hjärnan funderar på om jag ska konfrontera henne i direktsändning med detta oansvariga beteende som så länge irriterat mig hos dessa medier. För varje fråga börjar jag fundera mer och mer på det alternativet. När jag får den sista frågan är det till slut den konfrontationen jag står och försöker formulera i huvudet. Inte svaret på frågan hon ställer. Men jag får inte till hur jag ska göra det, så det blir inget."

Bouvin Sundberg är inte ute efter sakfrågan, hon vill sätta åt Ruist. Antingen är hon själv upprörd av rapportens slutsatser eller så inser hon vad som förväntas av henne. Hur som helst blir det en uppvisning av allt som är dåligt med public service och kanske det bästa argumentet för att avveckla det hela en gång för alla. Det är inte första gången SVT eller SR blir pinsamt uppenbara, men reaktionerna denna gång (om jag tittar på sociala medier och sticker upp ett finger i luften) verkar vara kraftigare. Inte bara vad gäller Bouvin Sundberg utan också vad gäller rapporten som sådan. Det känns som om bägaren håller på att rinna över på riktigt. Så fort ytspänningen släpper väntar störtfloden. På TV-huset i Stockholm tror jag dock att det utbyts oförstående ögonkast. Faktiskt. De är så marinerade i sin egen förträfflighet, så inneslutna i sin bubbla att de inte kan förstå vad allt käbbel handlar om. Lotta Bouvin Sundberg gjorde ju jättebra ifrån sig, hon var så där opartisk som SVT ska vara och ställde relevanta frågor. Jag menar, de tycker ju heller inte att det är underligt att deras programdirektör, Jan Helin (före detta Aftonbladet ) ska leda det nya programmet "Fönster mot medievärlden". Snart blir det också omöjligt att slippa betala för det vänstervridna monstret på Gärdet. Avgiften ska dras på skatten. Det kommer ju inte göra att kritiken lägger sig. Kanske finns det en mening med att ha public service, en ren informationskanal som gör sådant som det inte finns någon möjlighet att göra pengar på men som är vettigt att göra tillgängligt. Problemet är att det blir svårare och svårare att argumentera för det ju längre tiden går med det vi har satt i båten. Risken finns att vi inte ror fan i land utan sänker båten och simmar till stranden. [/membership] [membership level="0"] Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln. Just nu kan du få första månaden för halva priset! Använd rabattkoden frimedia .

Skaffa Svegot Plus nu

[wppb-login] [/membership]

I TV-huset kliar man sig nog i huvudet

Kristdemokratiska kindben och Bert Karlsson intog Göteborg

KMS#42: Norge till vår hjälp och Zlatan är dålig

Ännu mer från Svegot

Åsiktskorridor och avtrubbning: Har svenskarna vant sig vid våldet?

”Svarta svenskar” när Public Service ska konkurrera med Spotify

Sverige vaknar – 18 december 2020

Passningen #249: Veckans värsta (gänget)

Senaste programmen

Nationalism utan principer är dömd att misslyckas

Är Syrien befriat? Assads fall, rebellerna och Europas framtid

När martyrerna kallar – Om offer och övertygelse

Autism, hierarkier och den moderna världens meningslöshet

Den eviga kampen: Konservatismens misslyckande och nationalismens framtid

Sverige: Från folkhem till maffiastat

Är världen på väg mot ett tredje världskrig?

Rättvisan som försvann

Efter Polen: Om kulturarv, Trump och svenska bananministrar

Eftervalsanalys: Donald Trump blir president, vad händer nu?

Ur arkivet: Om Gustav Adolf den store

Massinvandringen är ett sprintlopp mot avgrunden

Befolkningskris och beljugna förfäder

Judisk-kristna vadå? Teodorescus dumheter skärskådade

Ur akrivet: Vad är kristen sionism?

Om Dagens Svegot

Kontakt