KRÖNIKA. Nyligen kom den, den nya versionen av Om kriget kommer utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Jag satte mig direkt och läste den och spelade sedan i min iver direkt in en kommentar. I cyberrymden är det viktigare att vara först än att ha tänkt klart. Nu har jag funderat lite till. Jag ska väl inte motsäga något av det jag tidigare sagt, men i lugn och ro bakom betalväggens trygga skimmer beskriva hur mina vidare tankar gått kring detta utskick.
Jag har sett flera teorier om varför skriften skickas ut just nu. En av de vanligare förklaringsmodellerna är att staten vill injaga skräck i invånarna genom att varna för krig och kris och därigenom kunna lägga grunden för frihetsinskränkande åtgärder framledes. En annan teori är att staten vet att det håller på att gå åt helvete och därför i välmening vill förbereda befolkningen.
Jag köper inte dessa teorier. I stället har jag nått slutsatsen att staten släpper skriften för att invagga oss i falsk trygghet. Titeln, Om krisen eller kriget kommer, förutsätter att vi inte redan befinner oss där. Vilken gallimatias.
Vi är redan där. I Sverige pågår ett lågintensivt krig. Visst, det rullar inte in några stridsvagnar över Sveriges gränser och varningssignalerna som vi får lära oss om i pamfletten ljuder inte för jämnan men det spelar ingen roll.
Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln.
Just nu kan du få första månaden för halva priset! Använd rabattkoden frimedia.