Svenskt Näringsliv: Regeringen har fel om nyanländas etablering

SIFFERTRIXANDE. Det är arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton som i en artikel i tidningen Arbetsmarknadsnytt uttalar sig om regeringens siffertrixande. Han säger att han vänder sig emot regeringens påstående att vissa grupper av nyanlända är i arbete redan efter fem år (i stället för gängse tio år).

– Vi har fortfarande ett gap på 16 procent i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda i åldrarna 20–64 år. Det är högst i Europa. Långtidsarbetslösheten bland de nyanlända har också ökat med två procent bara de senaste tolv månaderna, säger Hamilton.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Ylva Johansson menade att de reformer som regeringen gjort, satsningar på bland annat introduktionsjobb och så kallade extratjänster är förklaringen till ”succén”. Men Edward Hamilton säger:

– Ja, men problemet är att vi hela tiden ser åtgärder som till 100 procent betalas med skattemedel. De som ingår i extratjänsterna, cirka 12 000 det senaste året, försvinner därmed ur arbetslöshetsstatistiken och räknas som sysselsatta. De 12 000 motsvarar i princip den nedgång i arbetslöshet som regeringen nu pekar på.

Enligt Dagens Industri som granskat just extratjänsterna, riktar sig dessa till fel personer och arbetsuppgifterna är meningslösa – trots att de kostar skattebetalarna 30 miljarder kronor för åren 2018-2021. Dessutom får de ”nyanlända” sluta på jobbet i samma ögonblick som subventionerna försvinner. Bara sju procent går vidare till riktiga jobb utan subventioner.

Edward Hamilton menar att man i stället ska se på siffrorna för hur många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen för att förstå vidden av det hela. I maj 2018 var arbetslösheten bland utrikes födda 20 procent, för inrikes födda bara 3,5 procent. Enligt honom måste fokus i stället för påhittade anställningar vara att skapa riktiga jobb i riktiga företag, exempelvis genom att återinföra fulla RUT-avdrag.

Men, som Hamilton påpekar, regeringen vill inte längre tala om arbetslöshet utan bara om sysselsättningsgrad.

– Men då får man i konsekvensens namn också slopa målet om att Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet, säger han.