ABBA var inte först

MUSIKEXPORT. ABBA var den mest framgångsrika popgruppen från mitten av 1970-talet till början av 1980-talet. Många tror säkert att Benny Andersson, Björn Ulvaeus, Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad var de första svenskarna som fick framgångar med sin musik utomlands, men det stämmer inte.

De tidigare svenska framgångarna var visserligen inte lika stora och rörde sig om enstaka melodier, men svenska sångare och sångerskor nådde framgångar utomlands. Bäst gick det i dåvarande Västtyskland, men det rörde sig då sällan om svenska kompositioner. En svensk poppgrupp, nämligen The Spotnicks, var synnerligen framgångsrika i Japan. Deras popularitet där jämfördes ofta med Beatles. Den här artikeln handlar dock om svenska melodier. Denna redogörelse är endast ett axplock.

Förr var det väldigt vanligt att schlagermelodier översattes – i Sverige till svenska, i Tyskland till tyska och så vidare. Det var oftast de inhemska versionerna som slog eftersom man då helt enkelt begrep vad de sjöng. Det var också ganska vanligt att rena instrumentalstycken slog. År 1918 komponerade Emanuel Jonasson (1886-1956) ”Gökvalsen” som kanske är det mest kända svenska instrumentalstycke som finns även om den sällan spelas i våra dagar. Under första halvan av 1900-talet gjordes det otaliga inspelningar av denna melodi världen över.

”Kan du vissla, Johanna” på tyska

Många av er har säkert hört ”Kan du vissla, Johanna” med musik av Sten Axelson (1903-1976) och med text av Åke Söderblom (1910-1965) under pseudonymen Lill-slam. Det svenska originalet kom 1932 och den populäraste versionen framfördes av John Wilhelm Hagberg (1897-1970) och Greta Wassberg (1904-1996). Det gjordes flera versioner av melodin utomlands och den blev särskilt populär i Tyskland där den fick titeln ”Kannst du pfeifen, Johanna”. Den mest framgångsrika inspelningen är nog den med Erwin Hartung (1901-1986), men det gjordes flera andra tyskspråkiga inspelningar av melodin 1934.

Den mest kända svenska beredskapsschlagern är utan tvekan ”Min soldat” från år 1940. Den skrevs av Nils Perne (1905-1965) under pseudonymen Jokern. Den mest kända svenska inspelningen är den med Ulla Billquist (1907-1946). I USA fick melodin titeln ”The shrine of Saint Cecilia” och den lanserades av den populära sånggruppen The Andrews Sisters år 1941. Den amerikanska texten har inget med innehållet i den svenska att göra.

Midsommarvaka blev Swedish Rhapsody

”Swedish Rhapsody” är en instrumental melodi byggd på teman ur ”Midsommarvaka” av Hugo Alfvén (1872-1960). År 1953 hade Percy Faith (1908-1976) stora framgångar med melodin i USA. I Storbritannien spelades den in av Mantovani (1905-1980) och hamnade som bäst på andra plats på den brittiska topplistan. Det sägs att Alfvén inte var särskilt förtjust i dessa populärmusikaliska arrangemang, men han kunde i alla fall glädja sig åt att stycket i sin originalform började spelas i konsertsalar världen över och flera internationellt kända dirigenter spelade in verket på skiva, till exempel Eugene Ormandy (1899-1985).

Några instrumentalstycken som kanske inte sålde så bra, men fick en del radiospelningar under 1950-talet vill jag också nämna. ”Swedish polka” var ett populärarrangemang av Alfvéns ”Roslagsvår” och en halvsvängig inspelning med Ron Goodwin (1925-2003) spelades rätt ofta på radiostationer världen över. Goodwin spelade också in ”The little laplander”. Den är komponerad av Johnny Bode (1912-1983) under pseudonymen Juan Delgada. Han skrev också ”Lights of Vienna” som spelades in av Frank Chacksfield (1914-1995).

1960-talet var magert

”Ann-Caroline” med musik av Leon Landgren (1910-1983) och med text av Åke Gerhard (1921-2009) från 1955 blev en av Thory Bernhards (1920-2014) otaliga framgångar. I Storbritannien fick den titeln ”Lay down your arms” och 1956 nådde Anne Shelton (1923-1994) första platsen på hitlistan med denna melodi.

De svenska melodiframgångarna under 1960-talet var synnerligen blygsamma. Visserligen kom Sverige tvåa i melodifestivalen 1966 och bidraget hette ”Nygammal vals”, men den blev ingen hit. Några skivor med svenska poppband blev utgivna utomlands, bland annat ”Sunny girl” med Hep stars. Den spelades en del på brittiska radiostationer, men det hjälpte inte. Det skulle gå rätt hyfsat för kompositören, Benny Andersson, som var en av gruppmedlemmarna, några år senare. Vem var då Hep stars manager? Jo, ovan nämnde Åke Gerhard.

Karl Beethoven

Alla har hört den, men få vet att den heter ”Gökvalsen”: