Hur man fördärvar en paradgata

AVENYN. Planerna på en göteborgsk aveny såg dagens ljus redan 1865, när stadsfullmäktige aviserade planer på att den allé som redan sträckte sig från Kungsportsbron till Nya Allén skulle förlängas söderut, och vid nuvarande korsningen Avenyn/Engelbrektsgatan dras snett ner mot Södra Vägen. Men innan det blev Kungsportsavenyn var det likt övriga områden utanför Vallgraven lantlighet som präglade området

Göteborgs centrum finns och har alltid funnits innanför vallgraven, närmare bestämt vid det som i dag heter Gustav Adolfs torg. Stadsmuren med tillhörande befästningar och utanpåliggande vallgrav höll länge staden i en överkomlig storlek. Förstaden Haga kom till redan i mitten av 1600-talet, och områden med bebyggelse uppstod så småningom västerut längs med Göta älvs södra strand. I övrigt var det sparsamt med bebyggelse utanför vallgraven, men det fanns några områden med uppodlad mark. På Tegelbruksängen (den öppna platsen öster om Södra Vägen fram till Mölndalsån) där ett tegelbruk anlades på 1640-talet, uppstod snart landerier längs med Mölndalsån. På andra sidan Södra Vägen låg Stora Heden med sina betesmarker länge obebyggda, men under slutet av 1700-talet började bebyggelsen erövra ängarna. Det gick fort, och snart var hela Södra Vägens västra sida kantad av landerier.

Staden skulle växa söderut

Nu skulle dock saker ändras.

Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln.
Just nu kan du få första månaden för halva priset! Använd rabattkoden frimedia. 

Skaffa Svegot Plus nu