Den moderna offerkulten

Tidigare i veckan var det partiledardebatt. Istället för att prata om hur resultaten för olika satsningar såg ut kastades det belopp fram och tillbaka, ”vi satsar X miljarder på detta, ni satsar bara Y, alltså är vi mycket bättre…”.

Hur blev det viktigare hur mycket något kostade än vilket resultat man fick?

Problemet är att det här tänket genomsyrar hela samhället idag. Ett nästan allt överskuggande exempel är invandringspolitiken. Alla inser att man inte kan lösa världens kriser genom migration, en minoritet kan aldrig absorbera en majoritet. Men det har aldrig varit det viktiga, det viktiga är istället vad man offrar.

[bs-quote quote=”På mångkulturens altare offrar vi våra egna barn, våra gamla och våra svaga. Och vår framtid som folk. Det slutgiltiga offret.” style=”style-17″ align=”center”][/bs-quote]

Och offrar, det gör ”vi”. På mångkulturens altare offrar vi våra egna barn, våra gamla och våra svaga. Och vår framtid som folk. Det slutgiltiga offret.

Vi anser generellt att alla gamla blodskulter är primitiva. Vi ser med avsky på hur olika folk offrat barn för att blidka olika gudar. Men på vilket sätt är vi bättre? Utan att göra något verkligt avtryck i världens lidande försakar vi allt som byggts upp av våra förfäder och våra barns framtid.

Hur hamnade vi i den här situationen? Hur tar vi oss ur den?

Vi måste börja ställa människor till svars. Vi skojar om Finspång men rättskipandet måste vara på allvar. De som ödslar våra medel och riskerar vår framtid måste få betala priset. Först då blir det jobbigare att agera som de gör än att sätta sitt eget folk främst.

Eftersom jag är en konservativ gubbjävel gillar jag det här med ansvar. Konsekvenser. Man göra bra och dåliga saker och man tar konsekvenserna av sina handlingar. Just nu får en massa människor som röstat på massinvandringspositiva partier smaka på konsekvenserna av sina röster. Det kan de bara ha. Men för de som faktiskt drivit igenom politiken behövs det mer påtagliga följder. Många borde åtminstone få förklara sig, kanske mycket mer än så.

[bs-quote quote=”Ju mer jag tänker på det, ju mer vill jag ha Finspång. På riktigt.” style=”style-17″ align=”center”][/bs-quote]

Jan Helin, Bengt Westerberg, Anders Lindberg och Mona Salin, ska sådana människor kunna låtsas som ingenting? Många av de som lade grunden till mångkulturen är såklart redan döda, David Schwartz med flera, och dem kan vi aldrig höra men vi borde utreda vilka de skyldiga är ändå. Vårt samhälle har attackerats och då duger det inte att bara dra ett streck över vad som hänt.

Ju mer jag tänker på det, ju mer vill jag ha Finspång. På riktigt.