Du är ett fyllo

LÖSNINGSMEDEL. Jag dricker mycket lite alkohol nu för tiden. Jag är inte nykterist eller ens i närheten av det, men alkoholen har inte längre en naturlig plats i mitt liv. Det borde den inte ha hos någon. Men det har den. För bara några månader sedan så var en fylla i veckan inget konstigt alls. Ibland var det mer sällan, ibland oftare.

Att träffas innebar nästan alltid att träffas över en öl. Både jag och mina vänner är ju inga ungspolingar längre så det var inget regelrätt supande det var tal om men sällan eller aldrig lämnade man en sådan träff nykter. Man var påverkad, mer eller mindre.

Högtider som midsommar, julafton, födelsedagar, och så vidare kretsade till stor del kring alkohol. Det fanns alltid vin, öl, sprit, cider eller liknande. Som det mer eller mindre alltid gör. Jag tror inte på något sätt att jag drack mer än andra. Mitt, och mina vänners, drickande anses nog vara högst normalt. Det är inget att glädjas över. Det är något att förfasas över. Hur har vi hamnar här, där etanolförgiftning anses vara inte bara normalt utan även påkallat och uppmanat?

Ni vet lika väl som jag hälsofarorna med alkohol. Det är inget jag behöver tjata om. Det må smaka gott (övertygar vi oss själva) och ge en skön yrsel, men hela kroppen påverkas. Varenda cell upplever förgiftningen. Du slappnar av. Du skrattar lättare. Sociala kontakter blir mer naturliga. Livet känns helt enkelt lite bättre. Men vet du vad? Det är inte ditt liv. Det är alkoholens liv. Du är inte du när du har druckit. Du är någon annan.

Redan prenumerant? Logga in!