Är du utlänning som tackat det svenska folket för sin givmildhet genom att begå grova brott? Har du varit så pass klantig att du blivit arresterad? Har du till och med haft oturen att vara en av de väldigt få utlänningar som dömts till utvisning?
Det kan kännas tufft. Men om du är från exempelvis Iran, Irak, Somalia, Eritrea, Libanon eller Uzbekistan finns det fortfarande ett sätt att undvika utvisning. Det är ganska lätt. Du säger helt enkelt att du inte vill.
Detta gäller även dig som fått avslag på din asylansökan. Inte sugen på att åka dit du hör hemma? Säg bara att du inte vill bli utvisad. Då lamslås den svenska rättvisan.
Migrationsverket kan nämligen inte utvisa någon till dessa länder med tvång. Det måste vara frivilligt. Det har dessa länder bestämt.
Ungefär en fjärdedel av utvisningsärendena går inte att genomföra på grund av detta. I vissa fall lyckas man trots detta övertala myndighetspersoner i de aktuella länderna att acceptera personen, men detta är sällsynt. Ibland får man vända hemåt med oförrättat ärende, något som givetvis kostar många skattekronor. Det vanligaste är därför att personen helt sonika får stanna kvar i Sverige. Ibland i år. Ibland i decennier.
I dagsläget gäller detta runt 2 900 personer. De måste utvisas frivilligt om vi ska bli av med dem. ”Frivillig utvisning”, självmotsägande så det skriker om det.
En lösning på detta problemet kan vara på gång. Om myndigheterna i hemlandet vägrar ta emot personer föreligger det ”praktiska verkställighetshinder” för utvisningen. Detta kan bli ett skäl för att lättare få uppehållstillstånd. Detta har en statlig utredning kommit fram till. En utredning som leddes av professorn och flyktingaktivisten Anna Lundberg.
Christina Höj Larsen från Vänsterpartiet tycker att utredningen är väldigt bra. För om vi inte ger utlänningarna uppehållstillstånd kommer de istället att begå brott:
– Den är en väldigt, väldigt bra utredning som har så himla viktiga förslag. Det är bara att inse att den här gruppen människor inte kommer kunna utvisas någonstans. Och då är frågan, vad är bäst för samhället? Att de fortsätter leva i ingenmansland, där de dessutom inte har rätt till någon ersättning värd namnet? Och vad tror du att människor gör då?