Notre-Dame – ett uppvaknande?

Notre-Dame har brunnit. Taket och spiran har rasat och fallit in. Men stommen är ännu intakt, vilket gör att kyrkan kan restaureras, såvida inte nya skador upptäcks eller sker under räddningsarbetet. Den gotiska katedralen i Paris har sitt namn gemensamt med många kyrkor i Västeuropa. Det är nog för att den står i Paris och är klart ståtlig som de flesta tänker på just den kyrkan när man säger Notre-Dame. Ordet betyder Vår fru, d.v.s. jungfru Maria, och på svenska heter sådana kyrkor Vårfrukyrka.

Notre-Dame är inte den största eller högsta katedralen, och den står inte som en symbol för kristenheten eller Västerlandet. Men den har alltid varit ett speciellt minnesmärke eftersom Frankrike av tradition är lite av Västeuropas andliga centrum och Paris Frankrikes självklara nav. I Paris utkanter, Saint-Denis, uppstod förresten gotiken av Abbot Suger; där bor det f.ö. mest muslimer nuförtiden.

Att kyrkan brinner har därför lett till bestörtning och fruktan. Händelsen har redan tolkats som en symbol för Västerlandets synder och eventuella fall. Det är inte ovanligt att människor i hemska händelser påminns om förgänglighet och därmed tolkar det som järtecken. Men det går också att se sådana händelser som ett tecken för ett uppvaknande. Det har också hänt förr.

Under 1990-talet utbrast krig på Balkan i och med att folk ville göra sig fria från överstatliga, kommunistiska experiment. Sovjetunionens upplösning gick fredligt till, men i Jugoslavien tändes krutdurken. Omvärlden visste inte hur de skulle reagera och agera till en början.

Men när den gamla undersköna staden Dubrovnik hamnade i skottelden och än mer bron i staden Mostar, Stari most, förstördes – då vaknade européerna. Det kan låta krasst att människor först reagerar när saker snarare än människor gick under. Men så fungerar vi. Det heliga tar sällan plats i människor men ofta i ting.

Både Nato och FN gick in i det upplösta Jugoslavien för att få bukt med striderna. Tyvärr förvandlades snart striderna till ett ensidigt krig mot serberna, som utmålades som fan själv och straffbombades på ett orättfärdigt sätt. Men det intressanta här är just hur förstörelsen av ett ting kan få oss att vakna upp och börja agera.

Vi får hoppas att branden i Notre-Dame får oss européer att vakna upp. Starka krafter försöker byta ut Europas folk, beröva oss traditioner, tysta oss och förringa oss. På sätt och vis står hela Europa i brand. Låt eldlarmen gå och låt oss släcka den branden!