Infantiliseringen vet inga gränser

Ja, nu är vi där igen. Greta Thunberg är i fokus och någonstans får jag nästan lite dåligt samvete med tanke på att också vi dras med i Greta-hysterin, om än motiverade av helt andra skäl än de applåderande lämlarna.

Kort sagt är det synd om tjejen som fått en inbillad undergång på sina axlar och utnämnts till vår tids Messias. Med tanke på hur det gick för Kristus borde alla närstående vara oroliga. Bördan var svår nog att bära för Guds son. Den är inte enklare för en 16-åring med egna problem i grunden.

Varför återkomma till henne då? Varför inte bara lägga locket på? Tyvärr är Greta-effekten för påtaglig för att vi ska kunna låtsas som inget. Därtill behövs det röster som inte bara jamsar med. Om inte annat som ett bevis för att västerlandet inte helt har tappat fattningen.

Den mycket väloljade propagandaapparaten kring Greta Thunberg går vidare och förutom hennes tårdrypande tal inför vänsterliberalerna i EU här om dagen, eller hennes träff med påven, så har hon nu hamnat på Times lista över världens 100 mest inflytelserika personer. Så här beskriver Times henne:

”Greta Thunberg inspirerar envisa studenter och skambelägger apatiska vuxna”.

Det finns faktiskt en annan biblisk hänvisning än Messias som passar in på Greta, med tanke på Times ord. Men den är inte lika trevlig.