Svenska Akademien – en uppryckning?

Svenska Akademien har kritiserats, trakasserats, hånats. Vänsteretablissemanget har emellanåt sagt att bäst vore att upplösa den gamla kulturinstitutionen. Man kan förstå dem utifrån deras ideologi. Allt gammalt, vördnadsfullt, traditionsrikt, svenskt ska helst förpassas till sophögen. Det är popvänstern, det.

Orsaken var för dem som glömt det en fransk kulturell finsmakare med stor lust på kvinnor, högst förbjudet i feministterrorist-Sverige. Han har av tingsrätt och hovrätt dömts till fängelse för sexuella övergrepp som påståtts ha skett för många år sedan. Domen har överklagats och kommer så småningom hamna i högsta rättsliga instans. Domen är bisarr på många sätt. Det finns inga egentliga bevis på övergreppen; det hela hänger på kvinnans trovärdighet.

Problemet för Akademien är att fransosens hustru är f.d. akademiledamoten Katarina Frostensson. Svenska Akademien har på olika vis stöttat fransmannens kulturkällare där populära kulturträffar hölls, d.v.s. ekonomisk stötta inom de egna leden. Frostensson har också anklagats för att ha delgivit maken hemlig information om vem som skulle få Nobelprisen i litteratur.

Socialistblaskan DN hetsade för ett par år sedan igång ett krig mellan grodor och möss i Kultursverige genom att dreva mot den franske kvinnotjusaren. Och stormen gick vild i Akademien, som inte kunde dela ut litteraturpriset 2018. F.d. ständiga sekreteraren inom Akademien, Sara Danius, tog strid mot fransosen. Kanske delade han inte hennes förtjusning över författaren Flaubert.

Så delade sig Akademien i två läger, ett för traditionen med Horace Engdahl i spetsen och ett mot med Danius som främsta företrädare. Blaskorna och murvlarna vältrade sig i träck för att få skriva smaskiga berättelser. Kritiken mot Svenska Akademien gick varm, hatet mot Engdahl flödade fritt och sossesvenskar skrek: lägg ned skiten. Vad ska vi med gammal poesi till när det finns Let’s dance? Och glömde i sosseivern att det är en ärevördig institution från Gustaf III:s dagar!

Feministfeber drabbade landet och manliga ministrar sprang omkring med knytblusar för att stötta Sara Danius – det var hennes gimmick att gå med det – allt för den mediala uppmärksamheten. Sara drog Katarina i håret. Alla krävde allas avgång. Och alla slogs om att få ta pungvridargrepp på Horace.

Till slut har ett gäng hoppat av och stadgarna har förnyats så att tidigare avhopp har kunnat ske de facto. Kerstin Ekman och Lars Gyllensten slutade komma på Akademiens möten i och med att Akademien inte tog avstånd från det iranska mordhotet mot Salman Rushdie 1988-89. Deras stolar stod tomma i många år eftersom man var ledamot livet ut. Utan förbehåll! Så ärofullt sågs arbetet i Svenska Akademien att ledamöterna utsågs på livstid med döden som enda sättet att komma loss.

Men nu har Akademien tagit nya tag. De har överlevt stormen, dragit upp nya stadgar och värvat nytt manskap. Den 18 mannar – med plats även för damer – stora troppen börjar få en slutform som ser rätt stabil ut.

Lotta Lotass, Sara Stridsberg, Jayne Svennungsson och Danius har lämnat. Även Frostensson såg sig tvungen att ge upp sin stol Ser vi här ett tecken? Är det att damerna inte står pall i kriget – även om det är blott mellan grodor och möss? Nå, även Klas Östergren, som väl är man, har lämnat. Danius stol står ännu tom, men författarna Ellen Mattsson, Anne Svärd och Tua Forsström har valts in och får officiellt inträde i december. Det återstår att se om kvaliteten är god, men åtminstone Forsström är väl härdad med sina 72 år. Peter Englund och Kjell Espmark lämnade arbetet för en tid men har nu krupit till korset.

Förra året tog juristen Eric M. Runesson, den iranskfödda författarinnan Jila Mossaed och litteraturforskaren Mats Malm plats i församlingen. Den sistnämnde blev i måndags utnämnd till ständig sekreterare, Akademiens viktigaste person.

Kvar finns således flera goda språk- och litteraturforskare, Jesper Svenbro som är expert på antiken, sinologen Göran Malmqvist och flera författare. Snittåldern ligger runt 70 år vilket nog är bra i det här sammanhanget, särskilt när stormen går lös. De som föll överbord var alla snäppet yngre.

Särskilt intressant är valet av ny ständig sekreterare. Mats Malm – inte att förblanda med socialisten och islamapologeten Andreas Malm – har i sin forskning fokus på bland annat göticism, fornnordisk litteratur, 1600-talets svenska litteratur och litteraturens roll i formandet av nationell identitet. Han har tillsammans med Karl G. Johansson översatt Snorres Edda, där Snorre Sturlason redogör för gammal nordisk mytologi och verslära på ett högst finurligt sätt. Dessutom är han ledare för Litteraturbanken där äldre svensk skönlitteratur publiceras på internet. Det är en dröm för svenska nationalister. Även om han säkert tar högsta möjliga avstånd från den här texten… Än härskar feministmusarna.

Framtiden ser hur som helst ljus ut för Svenska Akademien nu när kriget mellan grodorna och mössen lagt sig.

´Mössen de stackarna, grepos av skräck och bidde ej längre –
vände sig alla till flykt. Ren solen begynte att dala.
Kämpad till slut den äntligen var, endagiga striden.