Game of Thrones – utan spoilers

Så är sagan slut! Häromkvällen sändes det sista avsnittet av teveserien Game of Thrones, baserad på romanserien En sång om is och eld. Alla har pratat om händelserna i de sista avsnitten. Vissa har surnat till, andra pustat ut, många varit besvikna över mindre välgjord dramatik. Här ska inte spoilas något för dem som inte har sett den sista säsongens avsnitt.

Istället ska jag lite kort beröra några bra och mindre bra punkter med serien. Det blir utifrån lösryckta minnen, för vem kommer ihåg alla detaljer genom årens lopp. Först vill jag bara påpeka att det rör sig om en teveserie, inte Dantes gudomliga komedi eller Shakespeares Macbeth. Det är populärlitteratur inom fantasygenren som har gjorts till teveserie. Hur mycket fan någon än är, måste man inse att Game of Thrones blott är vad det är – en teveserie.

Slutade de ligga?

Först det vi alla varit mest sura över: vart tog pippandet vägen? En av seriens uppenbara ambitioner var att visa pulserande liv vad gäller sex: snusk, snarhet till knull, tuttar i överflöd, bordeller, incest, erotiskt lockande, våldtäkter, sadism m.m. Det handlar om en brusande livsglädje och öppenhet inför sexualiteten som många föreställer sig fanns på t.ex. medeltiden. Det knullades kort och gott friskt de första säsongerna.