Partiledardebatter och utfrågningar av politiker känns som studier i psykopati. Visst finns det grader i helvetet och somliga av dem har mer mänsklighet inom sig än andra. Annie Lööf är ett extremt exempel på en politiker som helt verkar sakna självinsikt och sådana mänskliga känslor som skuld och skam.
Etablissemangets företrädare har lärt sig att aldrig svara på en fråga, om det går att undvika. Därtill har de lärt sig att blir de avslöjade med en lögn (det händer förr eller senare) så håller man masken och snackar bort det. Ju bättre man är på det, desto bättre för karriären är det. För understödjarna (opinionsbildare osv.) är det enklare. De kan oftast komma undan med att ”tycka” saker och ting. Men de blir också avslöjade med lögner med jämna mellanrum, varpå de låtsas som att det regnar och gömmer sig bakom redaktionens låsta dörr och väktare. Båda vet att minnet hos mottagarna är kort.
Efter skjutningar, språngdåd och mord efter mord i Malmö har vi hört hur både politiker och diverse kulturarbetare (jämte polisen så klart) konstaterat att det i princip är riskfritt att röra sig i staden. Det är inte så farligt som det verkar och du ska inte tänka för mycket på det hela. Annat ljud i skällan är det när kommunen kommunicerar med sina egna anställda. I ett mej som skickats ut varnas anställda till exempel för att ”titta på mobiltelefonen” när de är utomhus. De ska också planera sin färdväg och se till att känna till området de befinner sig i och veta ”alternativa” färdvägar etc. Det låter inte som en beskrivning av en stad där allt är lugnt och tryggt.
Otrygghet känner många, men det behövs inte heller säger polisen gång efter annan. Uppbackade är de gärna av olika ”experter”. Trots det släppte SOS Alarm en liten film, där Twitterpolisen @YB_Sodermalm fick vara med och berätta hur man tar sig hem tryggt på kvällen. Helst ska man ta taxi. Kan man inte det så är det upplysta och folkrika platser som gäller. Man kan till och med ringa till Nattknappen och få prata med polisens volontärer som ”följer” dig hem. Varför komma med sådana tips och råd om allt är som det ska?
Där har vi två exempel på hur det ljugs. Ett annat är Expos senaste ”avslöjande” som går ut på att vi nationalister tar i så vi spricker när vi säger att den demografiska utvecklingen tydligt visar att svenskarna riskerar att bli en minoritet i Sverige vad det lider. Detta är en ”myt”. Du ska inte lita på dina egna ögon, ännu mindre på statistik. Du ska lita på Expo, tycker de. Så gör det. Eller snarare, lita på en av Expos grundare, Tobias Hübinette. Han kan inte anklagas för att vara en av oss i alla fall och Sverigevänner älskar ju sina ”alibin”. Samtidigt som Expo hävdar att svenskarna inte håller på att bytas ut konstaterade han på sin blogg:
”Det är ett faktum att Sverige på rekordtid har gått från att ha varit ett av västvärldens allra mest rasligt homogena länder sett till befolkningssammansättningen till att idag vara i raslig paritet med de allra mest rasligt heterogena västländerna.”
Enligt honom har 40 procent av invånarna mellan 0 till 30 år i Sverige utländsk bakgrund. Och det blir bara fler för varje år som går. När hela boomergenerationen ligger i sina gravar kommer svenskarna att vara i minoritet i sitt eget land.
Allt detta vet den som följer med litet och håller sig a jour. Politikerna vet det, kulturarbetarna likaså. Polisen vet precis hur det ser ut på gator och torg. Men de ljuger alla om det, hela tiden. Och de bevakar varandra så att ingen skakar båten. De hoppas att deras lögner ska kunna stå emot tsunamin av egna upplevelser som fler och fler svenskar har. Vi ska tro att det var en engångshändelse, att det egentligen är fina fisken i Sverige.
Det är det inte. Det är riktigt illa.