Låt folkutbytet börja på allvar!

Vad händer när en liten kommun tvingas ta emot och försörja ett stort antal utlänningar som i många fall aldrig kommer kunna tillföra kommunen en enda skattekrona? Jo, det går precis så som man kan förvänta sig. Riktigt dåligt. Som så ofta annars innebär dåliga nyheter även goda. Svenskarna flyr nu Filipstad och därmed kanske folkutbytet kan börja på riktigt. Och det är välkommet. [membership level="0"] [su_note]Det här är innehåll från Svegot Plus. För att ta del av detta måste du logga in eller lösa en prenumeration .[/su_note] [wppb-login redirect_url="https://www.svegot.se"] [/membership] [membership] Plötsligt pratar alla om den lilla staden Filipstad med blott tio tusen invånare. Det är inte första gången man hör "Filipstad" och "kris" i samma mening. 2015 larmade kommunen och begärde hjälp för att över huvud taget klara av trycket från invandringen. Media skrev, ministrar var på besök, och staten kastade in 50 miljoner kronor för att täppa de mest akuta hålen i ekonomin. Det räckte inte långt. Uppdrag Granskning har återvänt till Filipstad för att se hur saker och ting utvecklat sig och det är väldigt ont om överraskningar. Det är ändå glädjande att ett reportage görs, till och med för oss som så länge pekat på vad som är på väg att hända. Det är en sak att föreställa sig något och något annat att se det i verkligheten. Ekvationen är lika lättbegriplig som förutsägbar, kan man tycka. En liten kommun. På kort tid höjs befolkningsmängden med tio procent och så gott som ingen av dessa kan sättas i arbete inom överskådlig tid. Många av dem kan aldrig förväntas arbeta. "Det finns ingen efterfrågan på utrikesfödda anafabeter" , som en kvinna från arbetsförmedlingen uttrycker det. En sådan fullständig självklarhet, kan tyckas. Men det är värt att påminna sig om att Filipstad inte har bett om dessa anafabeter utan fått dem avlämpade vid tröskeln. Jim Frölander är integrationsansvarig och tycker inte att kommunerna ska behöva ta statens ansvar. "Det är inte vi som har tagit hit dem." Frölander är ute på en "uppviglarturné" över hela Sverige och försöker samla kommuner i liknande situation för att på den vägen pressa staten att göra något. Att komma med mer pengar, helt enkelt. För någon annan lösning än det verkar inte finnas. Det är minst sagt brist på fantasi. Filipstad är en kommun som verkar ha gett upp. Man har förstått att många utlänningar aldrig kommer att kunna bidra, inte kommer att rädda några pensioner. De kommer istället att gå på bidrag hela sitt liv. De ekonomiska bistånden ökar snabbt på kort tid. 2011 betalade man ut 10 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. Prognosen för 2019 är tre gånger så mycket. Inga jättestora summor kan man tycka, men för en sådan liten kommun som Filipstad är det mycket kännbart. Fler besparingar är att vända. Svångremmen måste dras åt ytterligare. Som vanligt drar man ned på skola och omsorg. Arbetslösheten är både hög och låg i Filipstad . Bland svenskfödda låg. 4 procent. Bland utlänningar födda utanför Europa åttio procent. Inga förvånande siffor men man förstår att Filipstad har svårt att få kalkylen att gå ihop. De som faktiskt arbetar och kan bidra har börjat inse allvaret och lämnar kommunen. Främst är det unga personer som inser att det inte finns mycket framtid där. Kommunen har störst andel bidragsberoende per capita i hela landet. Eftersom de som faktiskt kan göra nytta lämnar kommunen, och de som inte kan något alls stannar kvar får man hög arbetslöshet tillsammans med låg arbetslöshet tillsammans med brist på arbetskraft. Till och med mångkulturivraren Alex Schulman , som ironiskt nog är med i reportaget, kan inte riktigt dölja sin chock över stadens förvandling. Hans morföräldrars hem har blivit förvandlat till en moské. "Det var bland det starkaste jag varit med om". Men det var fint i moskén, det är han noga med att tillägga. När man besöker en kvinnoförening för araber berättar de att mycket är nytt i Sverige för dem, och att många invandrare tror att staten får pengar från tomma intet. Men man försöker lära ut att det är skattepengar, att någon måste arbeta för att det ska finnas sådana. Att man inte kan gå på bidrag hela tiden. Samt att arabiska män hatar jämlikhet. Men bidrag kan man visst gå på hela tiden. Och det måste man nästan. Alternativen är få. Frölander försöker ändå hålla god min. "Men varför tror du på dessa åtgärder?" frågar Uppdrag Granskning. "För att jag är dum i huvudet", svarar han först. Vilket kanske säger en del. Sedan fortsätter han med att förklara att mer pengar gör helt enkelt att man kan betala ut mer bidrag till de som aldrig kommer att arbeta. De som är över 40. Det är barnen man måste rikta in sig på. De kanske fortfarande går att få till skattebetalare. Mer utbildning, mer riktade insatser. Men egentligen är det bara mer pengar som behövs. Pengar som ska tas från andra, givetvis. Det man bör ta med sig från Uppdrag Gransknings reportage är att svenskarna sticker. Bara i år har 145 personer flyttat. De åker till bättre kommuner, kommuner där framtiden finns. Ett folkutbyte är på gång. Låt det ske. Det stora folkutbytet som rör hela vår nation har pågått länge. Nu ser vi det sakta koncentreras innanför våra gränser. Vi har länge haft "utanförskapsområden". Därför behöver vi även motsatsen, vad vi nu ska kalla dem. "Samhörighetsområden"? Eller kanske ska vi bara kalla dem "Sverige"? För det vi definierar som Sverige slutar existera på de platser där svenskar inte finns. Så låt folkutbytet, eller folkförflyttningen om man så vill, börja. Låt svenskar flytta ihop i de kommuner som verkar gå åt rätt håll, där arbeten och utbildning och framförallt pengar fortfarande finns. Låt de andra kommunerna klara sig bäst de kan, även om det kan te sig orättvist. De har ju faktiskt inte bett om dessa problem. Det har de inte. Men har de gjort något motstånd mot det alls? Inte vad jag kan se. Och de invånare som röstat på invandringen kan gott stanna kvar och njuta av den mångkultur de önskat sig. De vore rättvist. De kan betala högre skatt och få mindre för det, precis som det faktiskt har bett om. Men vi andra, vi som sett problemen komma och försökt varna andra, vi ska inte behöva straffas mer än nödvändigt. Och tyvärr är det liten idé att skälla på politikerna och be dem göra något. För de verkar förlamade. "Mer resurser" är deras enda mantra. Mer resurser kommer inte lösa något alls. Men mindre resurser kanske gör det. Om bidragen blir mindre eller kanske slutar komma helt kanske en och annan utlänning börjar känna hemlängtan? Det vore oerhört välkommet. Borta bra, hemma bäst.[/membership]

Låt folkutbytet börja på allvar!

”Vanliga brott” fortsätter begås även när allvarligare kräver vår uppmärksamhet

Sverige vaknar #14: Lesbiska rymdbrottslingar

Ännu mer från Svegot

Sverige vaknar – 18 december 2020

Passningen #249: Veckans värsta (gänget)

Sverige vaknar – 17 december 2020

Sverige vaknar – 16 december 2020

Senaste programmen

Efter Polen: Om kulturarv, Trump och svenska bananministrar

Eftervalsanalys: Donald Trump blir president, vad händer nu?

Ur arkivet: Om Gustav Adolf den store

Massinvandringen är ett sprintlopp mot avgrunden

Befolkningskris och beljugna förfäder

Judisk-kristna vadå? Teodorescus dumheter skärskådade

Ur akrivet: Vad är kristen sionism?

Lärarkåren blev kriminellt gäng och Trump blev Hitler

En svensk framtid kan aldrig vara röd

Ras, rasism och antirasism

Politikerföraktet är för lågt i Sverige

Den stora generationsdebatten: Boomers och feminiseringen av samhället

Åsiktskorridor och avtrubbning: Har svenskarna vant sig vid våldet?

Att ljuga och stjäla som en socialdemokrat

Vad väntar i framtiden och är du förberedd?

Om Dagens Svegot

Kontakt