Jalles poetiska ark – del 27: Här bjuds en lustig sanning

För exakt 210 år sedan då det här skrivs – igår om du läser texten när den publiceras – föddes dagens poet. Olof von Dalin kom till världen i halländska Vinberg (en del av dagens Falkenberg) den 29 augusti 1709. Fast då kom han att heta Olof Dalin. Det fina ”von” fick han efter att ha adlats 1751. [membership level="0"] [su_note]Det här är innehåll från Svegot Plus. För att ta del av detta måste du logga in eller lösa en prenumeration .[/su_note] [wppb-login redirect_url="https://www.svegot.se"] [/membership] [membership] Dalin har stor betydelse för det svenska språkets utveckling. Genom hans förtjänst förenklades svensk skrift markant i jämförelse med 1600-talet. Första strofen från originalet av Den blomstertid nu kommer visar typisk 1600-talstext. Bredvid står början på Dalins mest kända dikt. Även om Dalins text har några äldre drag kvar, är det rätt stor skillnad. I svensk språkhistoria kallar man svenska språket fr.o.m. det att Dalins tidskrift Then Swänska Argus började komma ut 1732 för ”yngre nysvenska”. THen blomstertijd nu kommer Medh lust och fägring stoor, Nu nalkas liufwe Sommar, Tå gräs och örter groor. Then blida Sool vpwärmer Alt hwad haar warit dödt; Tå hon oss skrider närmar, Blijr thet på nyo födt. Skatan sitter på Kyrko-torn Och Gåsen läggs i en gryta: Och den som har sitt hjerte-korn Behöfwer dermed ej skryta.Lilla Wän, kom tag i ring, Och dansa gålfwet i splitter: Gör inte narr af hjerte-sting: jag känner bäst hwar det sitter. Bredvid den lätt satiriska sagan Sagan om hästen , som skildrar Sveriges öde från Kalmarunionen till Dalins egen tid i form av hästen Grålle, är Dalin mest känd för just Then Swänska Argus . Den sortens skrift, där en eller några författare skrev satiriska och sedelärande texter – Dalin skrev allt själv även om han låtsas var olika personer – var mycket populära under 1700-talet. Föregångaren var den engelska tidskriften The Spectator . En känd text i Dalins tidskrift är en satir just över språkbruk. En dam skickar en insändare om sitt giftermål, och tydligen kryddar hon sin text med allehanda franska ord, s.k. gallicismer (liksom många idag gör med anglicismer, engelska ord). ”Föräldrar och Släkt engagerade mig ihop med en Man af reputation hwars honotteteter och Billets-doux låfwade mig det lyckeligaste Mariage i werlden.” I stort sett varje mening är så, med några franska ord inkastade. Franska var modespråket på 1600- och 1700-talet. Texten till Dalins dikt nedan är hämtad från en samling från 1909, där texten är moderniserad. Men så stor skillnad är det inte jämfört med hans original. Det är också en satirisk dikt. Sådana tänkvärda och sedelärande små lustigheter var en stor genre under 1700-talet. Svensk mästare på sådant jämte Dalin är Anna Maria Lenngren, som kommer och går här på arken. Budskapet undgår ingen, kvinnans ombytlighet som straffar henne i längden. Norskdansken Ludvig Holberg kallar den sortens fruntimmer i ett drama för Madame April, precis som aprilvädret. Idag yttrar sig fenomenet kanske som så att en snygg tjej är på nattklubb och får ragg av den ena snyggingen efter den andra men till slut hamnar ensam hemåt i fylletaxi, och ett par år senare går hon där med en halvskallig tjockis. Jag har i alla fall bevittnat det mången gång, och även om jag äger viss partiskhet i målet anser jag att det händer kvinnor bra mycket oftare än män. (Några ord: plär=plägar, brukar snäll=skicklig artigt=förträffligt hurtighet=elegans stor sak i=strunt i buss=kille på stuss=som en sprätt) Fabel utan tillämpning ”Jag svär”, sad' Malin, ”vid min hy och vid den eld, som plär mig bry, att Pär den enda gossen är, som jag skall hålla kär. Han är i dans så snäll och vig, han kan så artigt buga sig: en sådan karl bör endast äga mig.” Strax såg hon Mårtens hurtighet, som hatten rätt uppsätta vet och som med nya eder kan ta ljud från hundra man. ”Stor sak”, sad’ hon, ”i Pär och fler! En bättre karl bör älskas mer: med hull och hår jag mig åt Mårten ger.” Strax fick vår Malin Nisse se, som kommer folk så snart att le: med gyckleri av tusen slag han roar femton lag. ”Stor sak”, sad’ hon ”i Mårtens tro! Nej, Nisse blir min enda ro, all lust och kärlek skall nu hos oss bo.” Strax fick hon se en annan buss – det var herr Johan, klädd på stuss, – hans stolta min, hans granna rock, hans hår och fagra lock. ”Stor sak”, sad’ hon, ”i Nisse nu! Jag vill nu bli herr Johans fru: dock nej, jag vet en karl så käck som sju.” Uppfriskas kan en döv, en blind, men aldrig flickans vackra kind; en gammal trädgård kan bli ny, men aldrig flickans hy. Ett tjog av år gick snart förbi, och Malin börja’ gammal bli; sen var det ute med allt frieri. Då kom den gamla Pär igen, den förste övergivne vän, och viste sin olycka fram, att han var bliven lam. ”Stor sak”, sad’ Malin, ”käre Pär! Du är mig alltid lika kär. Kom, säg din vilja fram – du har mig här!” Olof von Dalin[/membership]

Jalles poetiska ark – del 27: Här bjuds en lustig sanning

Stockholmsrekord i dödsskjutningar

Tio tjänster försvinner från Expressen

Ännu mer från Svegot

Sverige vaknar – 18 december 2020

Passningen #249: Veckans värsta (gänget)

Sverige vaknar – 17 december 2020

Sverige vaknar – 16 december 2020

Senaste programmen

Sista avsnittet: Vi lyssnar på Zyklon Booms nya platta ”Från Exilen”

Årskrönika 2024 – Rötterna blir starka när det blåser

Nationalism utan principer är dömd att misslyckas

Är Syrien befriat? Assads fall, rebellerna och Europas framtid

När martyrerna kallar – Om offer och övertygelse

Autism, hierarkier och den moderna världens meningslöshet

Den eviga kampen: Konservatismens misslyckande och nationalismens framtid

Sverige: Från folkhem till maffiastat

Är världen på väg mot ett tredje världskrig?

Rättvisan som försvann

Efter Polen: Om kulturarv, Trump och svenska bananministrar

Eftervalsanalys: Donald Trump blir president, vad händer nu?

Ur arkivet: Om Gustav Adolf den store

Massinvandringen är ett sprintlopp mot avgrunden

Befolkningskris och beljugna förfäder

Om Dagens Svegot

Kontakt