Ankor, änder, svanar, katter eller igelkottar. Inga djur går säkra idag om vi ska tro alla de upprepade rapporter som kommer om hur ”ungdomar” – alltid dessa ”ungdomar” – plågar de små liven så fort de får chansen. Eller kanske är det bara så att anmälningsbenägenheten har ökat?
Senaste rapporten kommer från Eslöv, där ett ”ungdomsgäng” använde ankor som fotbollar i en park. Annars brukar det vara igelkottar som råkar illa ut, de är ju lättare att få tag på oftast. Katter ligger också illa till. Vilka är det då som ägnar sig åt detta? När filmklipp publiceras brukar det framgå tydligt, men signalementen lämnar gammelmedia ogärna ut så det brukar landa vid ”ungdomar”.
Nu vet vi alla vilka dessa ”ungdomar” är. Deras beteenden är väsensfrämmande och oskicket har fullkomligt exploderat på senare tid. För det handlar inte om ökad anmälningsplikt, inte denna gång heller. Och som vanligt är det släpphänthet som präglar svenskens agerande. Men så klart, om ”vi” tillåter övergrepp mot människor från ”ungdomarna”, varför skulle ”vi” beskydda djuren?
Och frågan är också, var är djurrättsaktivisterna i detta, kanske borde de patrullera ”orten” istället för att ge sig på jägare som faktiskt ägnar sig åt naturvård?