När det SD-ledda styret i Sölvesborg konstaterade att det var slut med ”utmanande samtidskonst” för skattemedel rasade några kulturarbetare. Nu har de visat vad det är de förfäktar, genom en osmaklig mensdocka som placerats i Sölvesborg som protest.
Istället för att köpa in ”utmanande samtidskonst” kommer det SD-ledda styret i Sölvesborg att satsa på konst som är ”klassisk och tidlös”. Som exempel på det förstnämnda tog ordföranden för Fritids- och kulturnämnden, Rolf Hans Berg (SD), upp så kallade ”menskonst”. Han sa:
– Det är klart att om du vill ha ”menskonst” hemma vid matsalsbordet ska du köpa det, men jag tror inte medborgarna uppskattar sådan konst i kommunens ägo.
Detta fick några av kommunens kulturarbetare att se rött (rödare än vanligt) och Alexandra Melander sa till SVT:
– Politiker ska hålla en armlängds avstånd till konsten. Det blir väldigt märkligt när det i Sölvesborg blir en fråga om smak. Det tycker jag är fel.
Om hon tyckt att det varit fel när kommunen köpt in ”utmanade samtidskonst” tidigare framgår inte. Men alla rasande kulturarbetare verkar inte vara lika rasande när just ”menskonst” köps in och ställs ut i det offentliga. Politikerna ska bara hålla sig borta från konsten när de vill köpa in konst som inte gör förbipasserande spyfärdiga. En annan konstnär, Johannes Holmquist, sa:
– Politiker har egentligen inte med kultur att göra. De ska hålla fingrarna borta, fortsätter han.
Han menar alltså att politiker inte ska köpa in konst alls, att kommunerna helt sonika avstår från allt införskaffande av konst av skattemedel? Nej, så klart inte. Åter igen. Ingen av dessa konstnärer har kritiserat politiker som köpt in ”utmanande samtidskonst” och de skulle heller inte säga nej om Sölvesborg kommun pungat ut med skattepengar till vad helst de nu snickrat ihop och kallar för konst.
Nu har i alla fall en aktion skett i Sölvesborg, och initiativtagaren visade tydligt varför SDs beslut var riktigt. För vad var det som dök upp? En docka iklädd folkdräkt med prideflaggor och skrevande ben, som visar ett nedblodat underliv. Detta var det någon konstnär/kulturarbetare som plockat ihop hemma och ställt ut till allmän beskådan.
KD reagerade med följande på Facebook:
”Idag vaknar Sölvesborgarna upp till denna typ av ’konst’ som blivit utplacerad på en offentlig plats, en ’konst’ som vi i KD inte står bakom! Denna typ av ’konst’ är något vi vill skydda våra barn ifrån!”
Att samma KD inte har problem att gå med i Pride är en annan sak. I sammanhanget dock, applåder till KD. Ja, applåder till det samarbete i Sölvesborg som rider spärr mot dylikt.
Det som mensdockan i Sölvesborg tydligt visar är våra motståndares själ. Hade kommunen köpt in en dylik installation så hade kulturarbetarna inte sagt ett ord, snarare hade man prisat kommunen som modig och modern. Dockan är sinnebilden av det Kultursverige de vill trycka ner i halsen på oss alla. Det är sådant man vill se på gator och torg, i kommunaltrafiken och i skolorna.
Vi måste inse att många av våra motståndare är djupt störda individer. Det är inte bara så att de har en annan åsikt eller att de skiljer sig från oss vad gäller ideologi eller livsfilosofi – nej – de är störda i rent klinisk bemärkelse. I det sjuka, det vulgära och äckliga finner de sitt mål och sin mening, likt en galning på dårhuset som leker med sin egen avföring. Och detta kräver de att vi alla ska ha omkring oss, och vi ska betala för det med allmänna medel också.
Exakt vad som hänt med mensdockan i Sölvesborg efter att den upptäcktes vet jag inte, men jag hoppas att den per omgående revs ner och eldades upp, gärna centralt på torget, till allmänhetens jubel. Sådan ”konst” förtjänar inget annat.