”Sverigevänliga” reklambyrån Etablissemanget inte alls så Sverigevänlig

I en intervju med branschtidningen Resumé förklarar grundaren Jonas WE Andersson att det hela handlar om en förhoppning att tjäna pengar på en hittills oexploaterad marknad:

– Ekonomiskt och strategiskt så tror vi att det finns en marknad. 25-30 procent av befolkningen har inga problem att kalla sig Sverigevänliga.

Det är väl i sig inget problem, att företag arbetar för att tjäna pengar är lite grunden i verksamheten. Problemet blir dock när vi som vill se så väl svensk överlevnad som framtid får för oss att kalla dem ”Sverigevänliga”. Andersson berättar nämligen att de först kunde tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna efter att de uteslöt hela sitt ungdomsförbund — vilka många sedan gick vidare och bildade det nationalistiska partiet Alternativ för Sverige.

Jonas WE Andersson förklarar hur han såg på uteslutandet av tusentals nationalistiska ungdomar som Mattias Karlsson och hans maktfullkomliga partiledning kände hotade deras makt:

– Då kände jag att jag kunde jobba med SD. Det betydde mycket, jag har också gränser. Jag tror på en sund nationalism.

Journalisten på Resumé frågar sig vad en ”sund nationalism” innebär, och nu blir Andersson om möjligt än mer förvirrad.

– Att man tror på demokrati, utan en nation finns ingen demokrati. Utan en nation finns inga medborgare som kan rösta.

Att utesluta ett helt ungdomsförbund för att man inte kan toppstyra det, och skiter i brallan när de vinner interndemokratiska val i partiet, är vad Andersson kallar ”sund nationalism” och ”demokrati”. Av det uttalandet kan vi också ta för givet att Etablissemanget inte skulle ta på sig uppdrag från Alternativ för Sverige, som till skillnad från Sverigedemokraterna vill föra en aktiv återvandringspolitik för att säkra en svensk framtid i Sverige.

Man kan säga mycket om Etablissemanget, och de är säkert bättre än i stort sett alla genuscertifierade, multikultivurmande byråer i landet.

Men Sverigevänliga är de knappast.