Malmö Malmö, min stad, Malmö. Den stad där jag föddes, växte upp och verkade i. Malmö min stad där jag bildade familj och såg mina barn växa upp. Malmö är min stad, och din. Men Malmö är tyvärr endast en av många platser i vårt land som dagligdags blir utsatt för övergrepp, grova övergrepp.
Ni ungdomar som läser detta ska veta att det fanns ett annat land, det fanns ett annat Sverige. Vi kan skapa det igen. Vi ska absolut inte stillatigande åse att stadens hus bombas och att dödande kulor viner. Det har gått alldeles för långt, för att vi låter det ske. Låt oss alla bli ”besvärliga”, ifrågasätt och ställ frågor.
I skrivandes stund tänker Sverigedemokraterna i Riksdagen lämna in att rösta för ett misstroende om justitieminister Morgan Johansson (S), och sedan då? Och om mot förmodan Morgan tvingas avgå, vad händer sedan? En kvalificerad gissning, ingenting kommer att förändras. Samma kriminella personer, släkter och klaner kommer att fortsätta med sitt. Samma sorts politiker kommer att ”axla” manteln om rikets säkerhet. Vi har varit med om det så många gånger förr, svenska politiker visar tydligt på att de är onda, de vill vårt folk ont.
Om vi är ärliga med vad vi säger när vi till varandra förfasar oss över den otrygga vändning från ett lugnt land till ett vi inte längre känner igen oss i, om vi menar vad vi säger då agerar vi. Vi ställer krav, men till vem eller vilka, det är där det blir svårt då vi inte har några som kan ställas till svars för vad de skapat. Eller har vi det? Vart fjärde år? Vart fjärde år är inte gott nog, det räcker inte.