Efter att Richard Jomshof (SD) i en debatt med statsrådet Morgan Johansson (S) räknat upp ett antal grova brott hörs Johansson viska att ”för mig spelar det ingen roll”. Detta har lett till åtskilliga påståenden om att ministern inte bryr sig om våldtäkter, mord och skjutningar. Men är det sant?
Med tanke på hur ministern beter sig och hur situationen i Sverige ser ut är det lätt att dra slutsatsen att han inte bryr sig. Hade han brytt sig hade han agerat annorlunda — något som gäller alla ansvariga politiker. Så när han viskar fram orden verkar det bara vara ett erkännande av fakta.
Men. Och detta men är viktigt eftersom att vi inom oppositionen har ett stort ansvar inför sanningen; ser man till sammanhanget så verkar det snarare som om att Johansson (precis som alla brukar göra) gör anteckningar medan Jomshof pratar. Ministern förbereder sitt svar helt enkelt och som så ofta händer var och en som gör det, pratar han för sig själv – formulerar det han skriver viskande.
När det sedan är dags för Johansson att svara säger han, efter en inledande tirad: ”För mig spelar det ingen roll…” och fortsätter med något om ”svart eller vit”. Han säger alltså det som han tidigare skrev ned och viskade om. Att det blev som det blev får vi nog bara tillskriva slumpen.
Att göra nyhet av att han inte skulle bry sig (även om det inte verkar som han gör det) utifrån denna viskning är problematiskt. Det lämnar dörren öppen för våra motståndare att misstänkliggöra oss; att kunna hävda att vi far med osanning eller vinklar rejält för att det ska passa oss. Vi ska inte ge dem det. Vi måste vara bättre än så.
Det finns mycket annat att ta på, sådant som är uppenbart och självklart, för att visa att vare sig Johansson eller regeringen bryr sig. Vi behöver inte gå ut på tunn is. Det är precis det man gör när man blåser upp Johanssons viskning, menar jag. Som sagt, vi måste vara bättre än så.