Den godtrogna svensken måste härda sitt hjärta och inse att minnena från förr bara är minnen. Dagens Sverige är något helt annat än vad det var för bara 30, 40 eller 50 år sedan. Gammal som ung måste se sanningen i vitögat och agera därefter.
Ibland är man så himla lättlurad, medan man vid andra tillfällen är skeptisk och undrande. Det där om att tro på vad man hör har man blivit lärd från barnsben: du ska tala sanning och lita på vad folk säger. Det fanns ju faktiskt, tro det eller ej, tider då det fungerade och var normalt att kunna lita på varandra. Tilliten till grannar och andra medmänniskor var stor, SVT och Sverige Radio var att lita på (mer än nu i alla fall).
Men det var då. Numera går man mest hela tiden och misstror det som förmedlas och prånglas ut i etern av producenter som inte ens det minsta lilla försöker dölja sitt eget tyckande och sina egna åsikter. Det som etablissemangsmedia serverar oss är inte ens illa dolt partiskt, utan helt naket och blottlagt partiskt, typ kommunistiska Sovjetunionens maktorgan, tidningen Pravda, som alla ryssar visste var propaganda och lögn, fastän ordet ”pravda” betyder sanning.