Mat med svårighetsgrad

Jag är så oerhört trött på folks idiotiska inställning till mat. Varenda kotte är ju allergisk mot något nu för tiden. Jag kan inte äta bröd, jag är minsann gluuutenintoleraaant, bräker var och varannan människa i det nuvarande året. Min tolerans mot glutensimulanterna är minst sagt begränsad. Håll truten, ät gluten.

Européer som har fått för sig att de inte tål mjölkprodukter tycker jag ska utsättas för omfattande tester av ett nytt rasbiologiskt institut. Vi européer, speciellt skandinaver, tål mjölk punkt slut. Vi har levt i symbios med våra djur så länge att vi har utvecklat inte bara en tolerans utan även en sund uppskattning av mjölkprodukter och deras fantastiska näringssammansättning. Vad är det för suspekt genetiskt bagage man bär på om man inte kan dricka ett glas mjölk utan att låsa in sig på muggen i ett dygn?

Och nötter. Herrejösses, hur livskraftigt är ditt DNA om du blir golvad av att någon öppnar en nötförpackning i din närhet? Det är ert fel att jag inte får jordnötter på flygen längre, utan urtråkiga dammtorra salta pinnar till min flygöl. Kan inte alla ni nötvägrare chartra egna plan där ni sitter och suger på ert torra gamla bröd och är bittra ihop?

Ja, kära läsare, jag hör illvrålen från er. ”Jag är minsann allergisk på riktigt”, ”min mammas mosters man tål faktiskt inte jordnötter och han är jättesnäll”, ”jag dör av en limpsmörgås” och så vidare och ja visst det kan ju finnas enstaka individer som faktiskt inte tål olika födoämnen. Ni är vekare än oss andra men det kan ju inte ni rå för. Men även ni måste väl hålla med om att denna lavinartade ökning av ätstörningar under de senaste åren är enormt suspekt?

Alla dessa fobier och nojor kring mat har gett upphov till gigantiska industrier som producerar livsmedel som imiterar de livsmedel folk inte vill äta och dricka. Läs det där en gång till. Varför i hela friden vill man äta något som man säger att man inte vill äta?

Radio bubb.la rapporterar att försäljningen av havremjölk har ökat med 636 % i USA mellan 2018 och 2019, alltså på ett enda år. I Sverige har vi de kinesiska företaget Oatly som siktar på att slå ut vår inhemska mjölkproduktion bara för att folk vill härma alla bögiga hipsters på Södermalm, Haga och Möllan som ska bojkotta mjölk av ytterst oklara och misstänkt lugubra skäl. Låt mig göra en sak klar: jag bryr mig inte om du är laktosintolerant. Om du köper produkter av Oatly ses vi i Finspång. Mer behöver jag inte säga. Du är då en landsförrädare.

Jag vet inte om ni har provat sojamjölk, kära läsare, men det har jag. Det smakar kiss. Surt kiss. Min vän P har massvis med ätstörningar. Gluten, laktos, kött, med mera; you name it – she won’t eat it. Hon skulle bevisa för mig att sojalatte minsann är lika gott som en vanlig kaffe latte. Jag lät mig övertalas och hon fick bjuda mig på en när vi var ute och fikade. Det är lömskt som fan. En snabb okulärbesiktning avslöjar inget; det ser ut som mjölk med skum och allt. Ett doftprov ger vid handen att det mycket väl kan röra sig om en vanlig kaffe med mjölk. Så jag tog en klunk. Och frustade upp den. I hennes kaffemugg. Inte min egen som jag höll i. ”Vafangöru”, skrek P argsint. Ok, det var inte den mest rationella av lösningar men jag fick panik. Smakprovet visade bortom alla rimliga tvivel att det inte kunde röra sig om mjölk. Jag fick ställa mig i kö och köpa nytt fika åt oss.

Sojaprodukter ska ni ge blanka faderittan i förresten. Om ni är kvinnor: drick mjölk och ät kött. Sojabönor är djurfoder. Drick djurens mjölk och ät deras kött istället. Om ni är män: sojaprodukter minskar ert testosteron. Ät det inte, drick det inte. Drick mjölk, ät kött.

Apropå storindustrier som producerar livsmedel som imiterar den mat som folk inte vill äta: sojakorv. Vem i hela glödheta Hälsingland kom på sojakorv? Det smakar mjöl och salt och skiten är omöjlig att både grilla och steka. En sekund för länge i pannan och den blir bränd. Lägg den på grillen och den blir skoningslöst förkolnad och torr. Lägg det därefter i ett bröd och känn testosteronen sugas ut ur kroppen när du knaprar på din ”korv”. En alkoholfri öl till det kanske? Sedan ett glas varm havremjölk och bums i säng med favoritnallen kl 20 så kan du drömma om att vara en man, för du är det banne mig inte.

Allt hat och hets mot kolhydrater gör mig lika förbannad. Om jag hör en till fitnessfjolla nasalt förkunna att man inte ska äta potatis ska jag banne mig trycka upp en bakpotatis storlek atlantångare i ändalykten på vederbörande. Det är klart att man inte ska ligga still hemma på soffan om kvällarna och moffa potatischips men om du seriöst nojar över lite kokt färskpotatis till den grillade karrén jag bjuder på så är du aldrig, upprepar aldrig, välkommen hem till mig på middag igen. Och nej, du dör inte av en skål pasta om du är byggd som en normal vettig person. Jag blir en aggressiv potatisgris om folk yrar om LCHF och GI. 

Det finns gott om forum på internet där folk kan hänge sig åt sina ätstörningar i grupp. Man koketterar med att man inte tål det ena, inte tål det andra och att man har sååå bra koll på nutrition. Folk sitter alltså och diskuterar om hur man på lämpligast sätt komponerar sin middag för att maximera upptagningen genom tarmväggen. Ursäkta mig, men om du sitter och pysslar med sådant så har du på tok för mycket fritid. Alla de här människorna borde sättas på vatten och bröd, helst Hönökaka, för att bryta sin osunda relation till födoämnen en gång för alla.

Sist men inte minst har vi alla de som inte äter kött. Förvänta er inte att jag ska skälla ut dessa efter samma noter som intoleranssimulanterna. Luften går ur. Jag kan inte låta bli att känna respekt för de som har valt att inte konsumera djur av etiska skäl. Jag vet att kycklingproduktion är hemskt. Jag blir illamående av att se Scans slakttransporter av grisar. Jag försöker göra mitt genom att dryga ut köttet i frysen genom att jaga, fiska och köpa så etiskt kött jag kan. Om jag kan få tag i gårdsslaktade djur blir plånboken plötsligt mycket djup. Men jag vet i regel inget om köttet jag äter till lunch eller historiken till korven i min halv special med västkustsallad. Detta är en källa till stark olust men jag försöker faktiskt råda så mycket jag kan över mina inköp.

Vad sägs om ett avtal: jag väljer vegetariskt till lunch om vi snälla bara kan återinföra jordnötterna på flyget?