För en vecka sedan gick beslutet att det numera är förbjudet med så kallat samröre med terrororganisationer. Skönt att regering och riksdag tar tag i frågan kan man ju tycka. Detta då islamistisk terror faktiskt blivit vardagsmat även för oss i Sverige. Men kommer den nya lagstiftningen verkligen användas på det sätt vi tror?
Det var på onsdagen den 26 januari förslaget gick igenom i Sveriges riksdag. Från och med den första mars i år blir det olagligt med all form av samröre med vad som kallas för terrororganisationer. Lagen röstades igenom med 319 för och 28 emot. Nejsidan bestod mestadels av Vänsterpartiet.
Efter voteringen gick det att läsa på riksdagens hemsida:
”Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.”
Hurra! Nu kommer äntligen Sverige vara fritt från IS-sympatisörer, rekrytering till Boko Haram slutar och källarjihadisterna kommer få smaka på Morgan Johanssons kraftfulla polisorganisation.
Deras lagstiftning gagnar sällan svenska intressen
Vid en första anblick kan det tyckas sunt att riksdagen tar detta beslut. Självklart ska människor inte syssla med terrorism eller rekrytering till sådan verksamhet. Det säger sig självt. Och varje samhälle som har någon som helst självbevarelsedrift kommer alltid försöka straffa de som försöker använda våld mot det samhället. Inget nytt under solen.
Problematiken med den nya lagen är knappast att vi inte tidigare har kunnat bura in radikala islamister som predikar deras bombreligion i någon sunkig källarmoské i Rosengård. Hade riktig politisk vilja till att stävja all form av ”terrorpropaganda” så hade det kunnat gjorts inom rådande lagstiftning. Problematiken ligger i begreppet terrorist överhuvudtaget. Vi alla av idag har självklart en bild om vad en terrorist är för en typ. Och det är inte sällan bilden av skäggig, turbanbärande, gapig arab med koranen under armen. Med all rätt.
För det är vad de flesta tänker på när de hör ordet terrorism. Icke-svenskar som begår hemska våldshandlingar i främmande gudars namn. Men den nya lagstiftningen kan och kommer att omfatta de som makten anser är terrorister eller vilken organisation som ska klassas som terroristorganisationer. Lagen är med andra ord inte det man kan tro vid en första anblick. Det är inget värn mot våldsam islamistisk terrorism. Visst, några radikala araber kommer de sannolikt bura in för att statuera exempel. Men, något skydd för detta är det knappast.
Samma människor som nu stiftade den här nya ”anti-terror”-lagen är av samma skrot och korn som de politruker som öppnade Sverige på vid gavel för att släppa in hundratusentals främlingar i vårt land. De stiftade lagar att kritik mot detta skulle innebära hets mot folkgrupp, de instiftade lagar att kommuner måste ta emot en viss mängd invandrare. De har möjliggjort att Sverige numer är ett skithålsland. De kommer inte lösa de problemen.
Istället kommer tyvärr den här lagen att böjas och töjas likt man gjort med lagen om hets mot folkgrupp. Den kommer användas mot alla som vill utmana och byta ut det här systemet. Det stora problemet är att det inte är araber eller islamister som ens hotar dagens makt. Det är vi.
Du som läser och jag som skriver.