Angående klansamhället

Går vi mot ett slags klansamhälle i och med att den svenska socialliberala staten och dess välfärdsåtaganden krackelerar? Vad måste vanliga svenska individer och familjer göra i ett sådant läge?

I alternativradion talades det nyligen om den krackelerande svenska välfärden samt alla politikers ursäktanden och lögner. Samtidigt öser politiker nämligen pengar över meningslösa projekt såsom klimatåtgärder, bistånd, s.k. minoritetsprojekt, invandring m.m. för att smöra in sig till positioner i det internationella etablissemanget. Programledaren ställde då följdfrågan om vi ser en tendens mot ett klansamhälle i politikerklassen.

Kanske är det just ett klansamhälle vi behöver? Läs vidare genom att logga in, eller teckna en prenumeration nedan.

Vi ser nämligen hur klaner börjar etableras på allvar i Sverige. Det rör sig om kriminella ligor som nuförtiden har förgreningar ända in i kommuners bidragsbetalningar. Det rör sig om familjer med framträdande ekonomisk position. Det rör sig om högt uppsatta personer i offentligheten som ingår i globalistiska nätverk. Det rör sig om lobbygrupper. Det rör sig om stora företag som gör sina anställda till en sorts medborgare i själva företaget. Det rör sig om olika invandrargrupper. O.s.v.

Han som blev intervjuad ville inte gå så långt som att säga att politikerklassen börjar bli en egen klan. Han gjorde ingen utläggning varför, men man kan nog konstatera riktigheten däri. Än så länge är det enskilda personer eller grupper av politiker som lite dolt börjar ingå i klanlika nätverk, inte större delen av det politiska etablissemanget. Men faktum är att det är en het potatis.

Vad kommer att ske när en stor grupp sossar e.d. överger partiet för säkrare tjänster internationellt (sådana som Margot Wallström har redan gjort det, och jag är övertygad om att de ser vartåt de osäkra vindarna blåser och vill skydda sitt skinn)? Vad kommer att ske ifall överstatligheten kommer att öka markant och Sverige bli en del av en internationellt styrd federation? Eller för delen, om det sker en kraftig kommunsammanslagning i Sverige, d.v.s. en sorts överstatlighet inom landet? Jo, de politiker som inte fick de trygga tjänsterna ett snäpp upp blir plötsligt avpolletterade och utan funktion. De har då blivit blåsta. En stor grupp mäktiga personer kommer då att bli mycket besvikna och säkert redo att gå emot sina tidigare ”chefer”.

Frågan om klaner är mycket intressant – om man vrider på den lite. Klansamhället, d.v.s. en sorts stater i staten, ökar markant i och med att den demokratiska, socialliberala staten har börjat sluta fungera. Välfärden sjunker i kvalitet, klyftan mellan politiker och medborgare ökar; politiken blir korrupt; media och politikerklass växer samman; politiker och media lyssnar inte på medborgarnas röster såvida de inte överensstämmer med den på förhand bestämma politiken; friheten blir en chimär då övervakningen ökar, kontanter får användas allt mindre och åsiktskorridoren krymper; oheliga politiska allianser bildas; tilliten i samhället sjunker rejält; och så vidare.

Det vi vanliga medborgare måste göra i den situationen – och det är något som nödvändigtvis kommer att ske om det rullar på som det gjort de senaste åren – är att inte bekymra oss om vad politiker, journalister, företagare o.d. gör utan att se oss om efter egna klaner. När staten inte kan eller vill gå in som fullgod garant för svenska individers och familjers trygghet, så måste den tryggheten säkras på annat håll. Det är inte omöjligt att statsmakten snart öppet visar sig fientligt inställd mot sina svenska medborgare, vare sig de vill vara diktatorer eller oligarker, eller faktiskt vill mörda dem. Folkutbytet har pågått länge nu och hela tiden mörkats, välfärden för svenskar ser man lätt på, invandrare får privilegier. Det kommer kanske att komma en tid snart när politiker öppet konfronterar svenska folket med aggression.

Då kommer svenskar att behöva sina klaner att luta sig tillbaka mot och ty sig till. Tillsammans kan en sådan klan klara sig, men ensamma kommer svenskar att gå under när våldet ökar, staten sanktionerar och välfärden är ett minne blott. Det finns säkert många sammanslutningar av svenskar som har gjorts i det tysta runt om i landet, men det är inte många som mer öppet har tagit det steget.

Det fria Sverige är här ett gott föregångsexempel. Än så länge är det bara en förening, men om tiderna hårdnar blir det naturligt att en sådan förening blir något av en klan. Huruvida vi ska hoppas på en utveckling emot klansamhället är något helt annat. Även om vår stat, vårt styrelsesätt, vår politiska kultur och vår mediala situation är rutten i vår tid och därför behöver en stark förändring är det inte säkert att ett strikt klansamhället är att föredra.

Vi får se vad framtiden har i sitt sköte. Men tänk på det, kära läsare, passa på att knyt kontakter till väl valda grupper och föreningar innan det är för sent.

Angående klansamhället

Google får böta 75 miljoner kronor

Israel första land att införa totalt inreseförbud på grund av Corona

Ännu mer från Svegot

Sverige vaknar – 18 december 2020

Passningen #249: Veckans värsta (gänget)

Sverige vaknar – 17 december 2020

Sverige vaknar – 16 december 2020

Senaste programmen

Nationalism utan principer är dömd att misslyckas

Är Syrien befriat? Assads fall, rebellerna och Europas framtid

När martyrerna kallar – Om offer och övertygelse

Autism, hierarkier och den moderna världens meningslöshet

Den eviga kampen: Konservatismens misslyckande och nationalismens framtid

Sverige: Från folkhem till maffiastat

Är världen på väg mot ett tredje världskrig?

Rättvisan som försvann

Efter Polen: Om kulturarv, Trump och svenska bananministrar

Eftervalsanalys: Donald Trump blir president, vad händer nu?

Ur arkivet: Om Gustav Adolf den store

Massinvandringen är ett sprintlopp mot avgrunden

Befolkningskris och beljugna förfäder

Judisk-kristna vadå? Teodorescus dumheter skärskådade

Ur akrivet: Vad är kristen sionism?

Om Dagens Svegot

Kontakt