Staten förlitar sig på svenskars goda vilja

I och med att coronapandemin breder ut sig ökar trycket på sjukvården och dess anställda. Inte enbart sjukvården som ropar efter hjälp. Minst en gång om dagen ser vi företrädare för den svenska staten ha presskonferens där man försöker förklara läget och uppmanar svenskar att tvätta händerna och ta sitt ansvar.

Myndigheter, staten och Anders Tegnell själv har kallat coronapandemin en storm i Stockholm. En storm som gör att tusentals svenskar inom sjukvården nu tvingas arbeta än mer. Som om att undersköterskor och sjuksköterskor arbetade få timmar innan pandemin… Sjukvårdspersonal schemaläggs i Region Stockholm med 60-timmars pass för att möta de utmaningar man står inför.

Egentligen tycker jag inte det är speciellt konstigt att personer inom sjukvård får arbeta fler timmar vid en nationell kris, som man får erkänna att coronapandemin är. Men, rätt ska vara rätt. Vi ser hur den svenska sjukvårdsapparaten går någon slags krypgång just nu. Den var redan på knä innan pandemin. Få svenskar har nog missat alla de larm från sjukhusen om bristande resurser, materiel och personal. Den svenska vårdpersonalen i Region Stockholm hade kunnat ges ekonomisk sympati genom att regionen eller hela sjukvården i Sverige gick in i katastrofläge.

Just i detta nu, i en tid av fler smittade och fler döda. Sjukhusen börjar bli fulla och IVA-platser känns lika avlägset som att vinna 25 miljoner på Triss. Då förlitar sig sjukvården och staten på svenskarnas idoga arbetsvilja och känslan av att hugga i, utan att få någonting extra ekonomiskt för det. Hade staten valt att sjukvården ska träda in i katastrofläge hade det inneburit att personalen ges möjlighet att kompenseras  högre ekonomiskt för alla de extra timmar man spenderar för att rädda folk från döden i pandemin. Det är ju klart, ladorna är ju knappast fulla så några extra slantar till de som faktiskt gör någonting går ju inte för sig.

Speciellt inte när vi som folk är präglade sedan urminnes tider av att arbeta oförtjänt mycket och att knipa käft. Svensken är, har varit och kommer förbli en arbetsmyra utan dess like. Det finns en ära att göra rätt för sig genom att dagligen tvinga sig att utföra de arbetsuppgifter man har. Oavsett timmar och ersättning för detta. Det är en egenskap som har byggt det här landet, som har plogat åkrarna och röjt skogen, som har byggt våra städer och byar. Arbetet har tagit tid och varit tufft. Belöningen har dock kommit senare och framförallt för nästkommande generation.

I dagens läge så måste vi inse att sjukvårdpersonalen drar ett oerhört lass, trots att politikerna har kört den svenska sjukvården i botten, för att förhindra att fler svenskar dör. Man hjälper till och får i princip ett otack till lön. Man kommer knega på trots dålig lön och en risk för smitta. Genom deras arbete kan vi förhoppningsvis slippa se vår gamla mormor trilla av pinn i dessa tider.

Svensk sjukvårdspersonal förtjänar ersättning för de insatser och risker de tar för oss, det svenska folket. Kris eller inte. För den goda viljan att hjälpa till finns hos svensken, och de ska belönas för det.