”Vi kan väl börja att prata lite bilkörning så får vi se var vi hamnar?” Precis så skrev jag till Klaus kort innan sändning. Det är trots allt ändå med viss oro man bygger ett program så. Det finns ju en liten, dock närmast teoretisk, risk att det blir det där som är det farligaste för ett radioprogram – tyst. Men det blev det inte idag heller, och det är inte så konstigt när Klaus är med. För via bilar kom vi till vägar och via vägar till staten som ju bygger vägar och är rätt dåliga på det. Och så stod vi där, framför kommunismens fula tryne. Den kommunism som man kanske tror bara finns i historieböcker, som som tyvärr nästlat sig in i våra liv på ett sådant försiktigt sätt att vi knappt minns hur det var innan. För är det verkligen självklart att staten sköter banker, att staten uppfostrar våra barn och att staten inte låter oss äga någonting? Det är verkligen inte självklart, och för inte så länge sedan var dessa idéer så gott som otänkbara. Men kommunismen har kommit långt. Mycket långt. Och det är upp till oss att inse detta så vi kan försvara oss emot detta tankegift.
Men det blev rätt mycket bilprat oxå, och en en hel billåtar till vår spotify-lista som ni hittar här. Den ska vi fortsätta fila på. Stort tack till er som ringde in med! Det är ett av de mest önskade inslagen i radion men allt för länge så har folk helt enkelt inte vågat. Men något säger mig att vi faktiskt har kommit över den spärren. Nästa vecka kanske vi kan ha en hel timme med bara inringare? Då vet ni vad som gäller. Spara 08-55916699 i telefonen och var beredda!
Just det ja. Magnus fick vara med lite. För lite, enligt honom själv när han muttrande lämnade studion utan att få speciellt mycket sagt. Bättre lycka nästa gång!