Tommie Lindh, gammelmedia och sanningen

Det var först när en åklagare tog politisk ställning och uttalade sig om att Tommie Lindh – enligt henne – inte mördades då han avbröt en våldtäkt, som gammelmedia vaknade till liv. Efter några dagars tystnad insåg de att berättelsen höll på att glida dem ur händerna. Den nationella oppositionen, som Tommie tillhörde, kunde berätta om vad som hänt och om Tommie Lindhs öde. Och så kan man ju inte ha det. Så efter att i princip ha lagt locket på smällde det till. Artikel efter artikel publicerades där byxorna ska dras ner på de korkade nationalisterna. Väl bekomme och allt är precis som vanligt.

I Kväll med Svegot den 18 maj berättade jag, Dan Eriksson och Björn Björkqvist hur det hela sannolikt skulle spela ut sig. Och det blev precis som det vi sa. Pk-media försöker frenetiskt underminera berättelsen om att Tommie Lindh gick emellan och försökte hindra en utlänning från att våldta en ung kvinna. Och man gör det genom att hänvisa till en åklagare som förekommer en förundersökning och vars juridiska tänk mycket väl kan betyda något helt annat än vad du och jag anser vara ”gå emellan”.

Oavsett. Om Tommie Lindh inte gått emellan så kvarstår faktum att han mördades – i sitt hem – av utlänningen. Vidare kvarstår faktum att utlänningen också misstänks för våldtäkt på samma plats som är mordplatsen. Det förändrar i princip inget. Hans namn är fortfarande Tommie Lindh och nationalismens fiender har fortfarande hans blod på sina händer.

SVT har gått ännu längre och kontaktat Tommie Lindhs familj (bara några dagar efter mordet alltså) för att förhöra om deras inställning till att ”nazister” anordnade en minnesstund i Härnösand (staden där Tommie bragdes om livet). Exakt hur det låtit när SVT:s Fredrik Israelsson tvingat fram ett avståndstagande från Tommies far vet vi inte, men alla som haft med journalister att göra vet hur det låter. På Nordfront har man sammanfattat det bra:

”Trots detta har public service idag tagit tillfället i akt att ringa upp och hålla ett politiskt korsförhör med fadern för att förmå honom att ta avstånd från de som hedrat hans son och protesterat mot det vedervärdiga brottet han utsattes för.

”– Jag sörjer min son, förklarar fadern till SVT.

”Tidningen lyckas ändå pressa den sörjande fadern till något av ett politiskt ställningstagande.

”– Det strider mot det jag står för och vi har inget med de där att göra, säger fadern om den manifestation som hölls i Härnösand föregående lördag.

”SVT går till och med så pass långt att de pressar fadern till att försöka förklara vad sonen hade för politiska åsikter, som att mordet på något sätt skulle bli mer eller mindre allvarligt beroende på vad den 19-årige ynglingen hade för politiska åsikter.”

Vem gör som Israelsson? Hur cynisk, känslolös och osympatisk måste man inte vara? Han är dock inte ensam. Expressens Thea Mossige-Norheim skriver på samma tema under rubriken: Tommie, 19, mördades – mamman om nazisthatet. Du ser vad som är viktigt i historien.

Men det spelar ingen roll. Tommie Lindh var nationalist. Han mördades som en konsekvens av den sinnessjuka politik som förts under årtionden. Han mördades av en kriminella sudanes som inte har i Sverige att göra. Vi kommer inte glömma honom eller sluta berätta om mordet på honom oavsett vad gammelmedia hittar på. Inte heller kommer vi hålla familjens ”avståndstagande” emot dem. Varför skulle vi? Det är pk-media vi har i hårkorset. Familjen bör få sörja ifred, utan att ta ställning åt något håll.

Men vi visste att det skulle bli så här, det är nämligen inte första gången. När Daniel Wretström mördades följde media samma mönster:

1. Ifrågasätt offret
2. Tvinga fram avståndstaganden
3. Beskyll nationalisterna för att ”utnyttja” den ”tragiska händelsen”
4. Utnyttja själv den ”tragiska händelsen” utan att blinka
5. Se till att skapa sympati för mördaren
6. Ordna så att ”lokalsamhället” anordnar en manifestation mot ”våld och rasism”

Nästa gång – för det kommer att komma en nästa gång – så kommer de göra samma sak igen. Sanning och rättvisa var det länge sedan någon egentligen brydde sig om. Jag gör det dock fortfarande faktiskt. Jag är beredd att justera ställningstaganden, åsikter och fördomar om jag måste. Så vill jag att alla som finns kring mig också ska vara.

Media fungerar inte så. Vårt folks fiender fungerar inte så. Det är tyvärr här vi måste landa, i förståelsen om att media, politiker, åklagare, poliser med flera är fiender (deras handlingar avgör så klart). Ja, det är hårda ord, men sanna. Jag söker inte samförstånd med människor som försöker dra Tommie Lindh i smutsen; inte heller vill jag möta en fiende till mitt folk på halva vägen i kompromiss. Fiender bekämpas och de bekämpas på olika sätt beroende på styrkeförhållanden. Just nu och länge framöver kommer vi behöva vara på defensiven och tänka oss för både en och två gånger innan vi handlar. Men det innebär inte att vi glömmer bort det faktum att de är våra fiender.

Den som betvivlar detta, följ det fortsatta efterspelet och se själv.