Jag vet inte om det var Hugin eller om det var Freja men någon satte huvudet rakt på spiken idag, angående vad det är män är dåliga på. Jag var ju först inne på mer allmänna saker som att vara dåliga på att hålla efter ett hem eller sin kalender. Men det är inte det stora problemet, såklart. Det stora problemet är att så många svenska män, unga som gamla, tagit den fega och lätta vägen ut och gett upp.
Det är lockande, givetvis. Att skylla på feminismen eller socialismen eller globalismen. Det finns även visst fog för detta. För alla dessa -ismer (och mycket mer) gör det svårt för oss, män som kvinnor, att fungera som vi ska. Men det innebär inte att vi ska ge upp. Vi har det faktiskt rätt bra, trots allt. Våra behov är fyllda. Vi behöver inte oroa oss för varken mat eller husrum. Vi har det till och med för bra, och detta gör oss svaga och mjuka och lata.
Det är en evig kamp emot lusten att ge upp. Men den kampen blir betydligt lättare med rätt sorts leverne. God kost och träning, frisk luft och sunda relationer. Allt detta gör dig till en bättre man (eller kvinna). En mindre gnällig person. Mindre kärringaktig, oberoende av kön.
Det låter kanske lätt. Men det är lätt. Det är hur som helst inte speciellt komplicerat. Känner du dig träffad? Bra. Du vet vad du ska göra.