Onsdagar är relationer och sätta på sig ”veta-bättre-mössan” och även som ni vet ett visst mått av skam. Det är samma som förra veckan. Hur har jag mage att sitta och berätta för andra hur de ska göra? Tja, det är faktiskt inte speciellt svårt. Och man bör kanske ha i bakhuvudet att jag själv absolut inte följer alla de principer jag tycker jag borde, så på många sätt är detta råd även till mig själv.
Det är skönt att höra Freja bli sådär arg som man bör bli när ”de goda” kommer med sina råd. Råd om att kvinnor ska göra karriär, skita i sina barn, låta staten uppfostra dem och sedan dö utbränd, ensam och trasig på något av alla de kalla ålderdomshemmen dit man förpassas när man tappat kontakten med sina barn.
Det är ondska. Det behöver sägas emot. Om och om igen.