Spelar det någon roll att etniska svenskar inom några årtionden kommer bli en minoritet i sitt eget land? Med sina direkta erfarenheter från Boernas situation i Sydafrika som en vit minoritet och med sina akademiska kunskaper om krigsteori, förklarar Jonas Nilsson varför vi inte behöver gissa.
Detta är en samling essäer från författaren Jonas Nilsson, mest känd för sitt skapande av dokumentärer för Palaestra Media. Men om jag inte visste innan att detta var en skriftsamling, skulle jag inte märka det, för detta känns som en väl sammanhängande bok med en tydlig röd tråd.
Detta är den andra boken i ordningen som jag läser av Jonas, den första var ”Anarkofascism – Naturen återfödd” som jag tyckte var intressant och tankeväckande. Men för mig är detta författarens bästa verk som jag hunnit läsa hittills.
Går det att förena massinvandring med liberal demokrati?
Jonas inleder med att förklara hur den liberala demokratins förutsättningar bygger på att majoriteten av befolkningen är överens om vissa grundläggande värderingar, som respekt för åsiktsfrihet och individuella mänskliga rättigheter. Men hur kan en liberal demokrati fortsätta vara demokratisk om den importerar människor från en kultur som inte erkänner dessa grundläggande värden? Till exempel radikala Islamister?
Och vad händer när en stor del av den egna befolkningen reagerar med att motsätta sig massinvandring utifrån värden som bygger på etnicitet och kultur istället för den sekulära humanism som den liberala demokratin bygger på? Som i fallet med sverigedemokrater och mer explicita nationalister. Författaren påvisar hur det rådande systemet antingen måste upphöra med det multietniska projektet eller gå emot sina egna påstådda demokratiska principer för att bevara det.
Lögnerna som ska skydda Sverigebilden
För att kunna hålla ihop bilden av en fungerande demokrati med den pågående massinvandringen, vilken nu lett till att svenskar redan är en minoritet i delar av landet, måste de styrande på olika sätt dölja konsekvenserna av massinvandringen, som till exempel ökad kriminalitet och hedersvåld. Detta innefattar även att förneka radikala skillnader mellan olika folk och kulturer, något som satts i system från det etablerade skolväsendet till media och populärkulturen i decennier.
På grund av denna propagandakampanj, som vid det här laget kan liknas vid en hjärntvätt av flera generationer svenskar, har vi fått till synes motsägelsefulla företeelser som radikala feminister som demonstrerar för ”rätten” att bära slöja, att tusentals svenskar går ut och håller en ”kärleksmanifestation” efter ett muslimskt terrordåd där man utgår från det absurda påståendet att Islam är en ”fredens religion”
Vilket vansinne får två blonda skandinaviska tjejer att campa i ett islamistiskt land?
Ett annat exempel på vad lögnerna om massinvandringens konsekvenser och om skillnaderna mellan vår kultur och kulturer från Mellanöstern, är att unga svenskar försätter sig i direkt livsfarliga situationer eftersom de svalt propagandan från de styrande. Jonas tar upp som exempel när två liberala skandinaviska tjejer av någon outsäglig anledning valde att campa själva i Marocko, vilket tyvärr resulterade i att de unga tjejerna blev halshuggna.
En av dessa unga kvinnor hade tidigare delat en bild på Facebook av en muslim och skrivit något om att man måste utgå från individen och inte generalisera utifrån grupptillhörighet. Denna bild av verkligheten fungerade för henne i hennes eget land där den egna etniska gruppen fortfarande är i majoritet, men den fungerade inte när hon kom till ett land där en annan etnisk grupp dominerar.
Hur gruppdynamik styr vilket typ av samhälle vi kommer att leva i
Här kommer vi till kärnan i boken som undertiteln ”politisk gruppdynamik” syftar på. Vi kan låtsas som att skillnader mellan kulturer och folk saknar betydelse när vi bor i ett land där vår egen grupp är i en klar majoritet. Men när en väldigt främmande etnisk grupp börjar bli tillräckligt stor för att utmana majoriteten, då förändras den politiska dynamiken ofta snabbt. Ett exempel på detta är utvecklingen i forna Jugoslavien, ett annat exempel som står närmre författaren är situationen för de vita boerna i Sydafrika.
Vi har redan fått en försmak på detta i Sverige med så kallade ”utsatta områden” som mer liknar no-go zoner för vita, där den svenska statens våldsmonopol inte räcker till för att stävja kriminalitet och våld. Vi har sett exempel där etniska minoriteter lyckas dominera lokalt i politiken genom klanröstning, och hela kommuner domineras av parallella shariadomstolar.
Vad händer när nästan hela Sverige blir ett utsatt område?
Alla dessa problem med etniska främlingar som vi upplever nu när svenskar fortfarande är en klar majoritet i landet, är sannolikt en droppe i havet jämfört med hur det kan se ut när vi blivit en minoritet i Sverige. Jonas som besökt och gjort en dokumentär om den vita minoriteten boerna i Sydafrika har följt den mardrömslika utvecklingen i landet som skett efter apartheids fall. Det som pågår i landet kan liknas vid ett lågintensivt folkmord på den vita minoriteten och flera av landets ledande svarta politiker talar öppet om om sitt hat mot vita.
Framförallt de vita farmarna har kontinuerligt blivit utsatta för kontinuerliga övergrepp och mord där ibland hela familjer blivit brutalt torterade och avrättade medan landets media, polis och politikerkår lägger locket på. Rättfärdigandet av detta från svarta grupper i landet motiveras med hämnd för historiska orättvisa och rasism från de vita. Det vill säga samma argument grupper som Black Lives Matter använder för att skapa upplopp i många delar av västvärlden inklusive Sverige.
Ta ställning för din egen grupp eller bli ett offer för andra grupper
Jonas påminner oss flera gånger i boken om att det inte spelar någon roll om vi själva definierar oss som vita eller inte. Grupper som BLM och andra etniska minoriteter i Sverige som kräver ekonomisk ersättning för påstådda historiska oförrätter och utifrån sin självpålagda offerstatus, kommer kräva denna ersättning från dig baserat på din hudfärg oavsett vad du tycker om det.
Antingen kan du försöka vädja till andra etniska gruppers mänsklighet och hoppas att de kan sluta se hudfärg och bara leva ifred med varandra. Det var vad de vita ledarna i Sydafrika försökte göra efter apartheids fall, nu är de en hatad och decimerad minoritet som lever under hot om folkmord. Eller så kan du med vetskap från böcker som denna välja att ta din egen etniska grupps sida och stå upp för våra gemensamma intressen innan det är försent.
Jag kan varmt rekommendera denna bok både till etniskt medvetna svenskar och till dem som nyss börjat få upp ögonen för dessa frågor. Om inte informationen i den här boken övertygar dig om demografins betydelse kommer troligtvis inget annat att göra det heller!