För att underlätta domstolarnas arbete med att enklare hantera dömande av personer som fälls för ”oaktsam våldtäkt” har Högsta domstolen nu bestämt om schablonersättningar. Dyrt blir det, om inte älgskogen finns på pränt, moment för moment.
Från och med 1 juli 2018 är lagen skriven som så att den som utför en sexuell handling mot en annan person har ansvar att säkerställa att den personen vill. Hur detta ska ske rent praktiskt tvistar de lärde om, men ska man vara på den säkra sidan rent juridiskt så är ett skrivet kontrakt på sin plats, vilket också redovisar olika delmoment under själva akten. Låter det löjligt? Det tar lagen ingen hänsyn till.
Lag eller ingen lag, i de flesta fall klarar vuxna människor att umgås intimt utan att komma överens på förhand. Att det finns en poäng med lagstiftningen, med tanke på hur Sverige sjangserat, är dock svårt att säga emot, eller så här: man kan förstå hur de tänker. Så klart försöker politiker lösa problemen de skapat på samma sätt som de hanterar allt annat; bakvänt och omständligt. I grunden är det dock obehagligt att den anklagade ska bevisa sig oskyldig, inte tvärt om vilket annars är praxis (utom när Skatteverket är ute efter dig, så klart).
Få dömda hittills
Eftersom folk i gemen ändå är hyggliga mot varandra så har det inte blivit någon rusning till domstolarna med ärenden om oaktsam våldtäkt. I november 2019 hade 20 personer dömts för brottet och sammantaget hade det kommit in ungefär 200 anmälningar.
Det här är en artikel från Svegot Plus. För att läsa hela måste du logga in eller lösa en prenumeration.