Ut med det gamla, inte de gamla!

Jag och Eva-Marie snubblade in på de sorgliga ämnet äldre och ålderdom. Det är sorgligt av flera anledningar. Givetvis framförallt över hur de äldre behandlas i mångkulturens Sverige, där de tvingas acceptera att de som ska ta hand om dem inte kan svenska eller svenska seder. Jag har tyvärr många kontakter inom äldreomsorgen och det finns gott om skräckhistorier där. Skräckhistorier jag ska bespara er ifrån.

Men det är även själva åldrandet. Det är sorgligt att man åldras. Och än sorgligare än att jag tycker det är sorgligt. Så onaturligt är vårt liv nu att vi har svårt att acceptera en sådan självklar sak som åldrande. Ändå åldras jag. Och trivs förvisso med det. Jag har aldrig varit lyckligare, starkare eller friskare än vad jag är nu när jag är 40 år gammal. En del är er förtjänst, kära lyssnare. Ni gör mig (oftast) på bättre humör. Fortsätt gärna med det!

Idag påpekade Ewelina att jag måste skriva ut telefonnummer och adress och annat jag ”tjatar” om i beskrivningen till avsnittet, så det blir ny rutin från och med nu. Låttemat idag (covers) blev precis lika intressant som jag tänkte mig. Men jag hade velat spela fler låtar. Tyvärr har jag ingen att skylla på förutom mig själv. Nytt försök imorgon, där det för tillfället ser ut att bli Stangnell den Store som får bestämma låtar nästan hela långa dagen. Det ni!