Lite oväntat så dök diskussionen om kvinnliga soldater upp idag, när Eva-Marie Olsson var med. Det var inte hon som tog upp det utan inringaren Snabbgift, som själv haft positiva erfarenheter av kvinnliga soldater i fält. Jag vet att jag och Eva-Marie (och Snabbgift) har helt olika syn på detta och det är inte helt lätt att ha motsatta åsikter utan att det ska urarta i en debatt. För debatter är jag inte speciellt intresserad av, ärligt talat. Inte utan att vara förberedd och att ha lagt upp regler innan. Jag är ju av den benhårda inställningen att kvinnors liv bara ska riskeras om det är ett absolut måste, och att det är upp till männen att skydda dem. De ska inte behöva dö om det går att förhindra. Då får vi män ta de kulorna istället. Av moraliska och biologiska skäl. Det spelar mindre roll vad kvinnorna vill.
Det blev, givetvis, bra ändå. Och ganska så intressant. Även personerna i chatten var delade men det såg ut som en majoritet verkade hålla med mig. Temat ”drömmar” visade sig fungera jättebra och det var roligt att höra att vi verkar vara ganska enade i vad vi drömmar. Man kan flyga, man är naken, man kan inte slåss.
Det var inte så många som var intresserade av att jag skulle tyda deras drömmar dock. Lika bra det – sådant tror jag inte på ett smack.