Det är nästan så man känner darret hela vägen till studion i Älgarås. I regeringsrapporten ”Det demokratiska samtalet i en digital tid” kommer man fram till att alternativ media är allt för farlig för att ignorera. Det är en anledning att glädjas.
Vi har för tillfället inte allt för många skäl att vara stolta över vårt land, men när det gäller just alternativa mediakanaler är vi världsbäst. Det säger något om motståndsviljan och kvalitén på det folk som bor här. För vid en första anblick kan de se ut som svensken bara något sömnigt accepterar folkutbytet och den korrupta regeringen. Som att vi inte gör tillräckligt motstånd. Som att vi är rädda eller fega eller bara inte bryr oss.
Så är givetvis inte fallet. Det finns ett motstånd. Det finns en stark vilja att sprida sanningen via text, ljud och video. Vi ser det överallt. Jag kan inte ens räkna upp alla alternativa mediaprojekt som finns inom landets gränser, och då får jag ändå räknas som ganska insatt.
All förändring börjar med att sprida sann information om vad som händer, och där är vi som sagt bäst i världen. Och sakta, sakta ser vi även att skutan Sverige inom vissa områden börjar styras om. Det går allt för sakta – men det går åt rätt håll.