Det säger sig självt att en politik som syftar till att byta ut en befolkning till sist leder till att befolkningen byts ut. Det kan ta lång tid, men förr eller senare sker det.
Sverige har under flera decennier varit utsatt för en politik som 1) syftat till att få folk att välja bort familj och barn samt 2) importera människor från väsensskilda etniciteter och kulturer.
Nu ger det effekt.
Om vi ska vara generösa så kommer det att ta ytterligare 50 till 100 år innan vita (ja, det är korrekt att kalla etniska svenskar, britter etc. för ”vita”) minoriteter i sina hemländer: Sverige, USA, Frankrike, Tyskland och så vidare. Allt beror också på takten av ”invandringen”. Den kan ändras! Det kan gå snabbare, det kan gå långsammare eller så kanske vi till och med kan hindra det.
Redan idag är vi en försvinnande liten minoritet på jorden. Färre än tio procent av mänskligheten är vita. Hade vi varit djur så hade vi både varit rödlistade och haft WWF ute på stan för att rädda oss. Nu är vi människor, varför folk i gemen inte verkar bekymra sig om att vi är utrotningshotade.
Att vi kommer bli minoriteter i vår egna hemländer, om inget förändras nu, kan vi med matematisk visshet räkna med. Och det har redan börjat. I flera svenska kommuner är det redan verklighet: Botkyrka, Södertälje och i Haparanda till exempel.
Vid årskiftet 2016/2017 fanns det 2,3 miljoner utlänningar i Sverige. Det är 23,2 procent av landets befolkning. Vad gäller utrikesfödda personer är den siffran litet över en miljon.