Chocksiffror: 25 procent av männen i brottsaktiv ålder är födda utomlands

Den grupp i samhället som begår 95 procent av alla våldsbrott och därmed gör landet våldsamt och otryggt är män mellan 15 och 44 år. 1970 utgjorde andelen utlandsfödda i denna grupp 10,3 procent, en siffra som höll sig ganska konstant fram till 1990. 1995 ökade den till 12,7, 2000 till 13,5, 2005 till 14,7, 2010 till 18,0, 2015 till 22,0 procent. Och förra året alltså 24,9 procent.

Affes Statistikblogg noterar att dessa siffror är extra intressanta eftersom gruppen utrikes födda är den mest brottsaktiva delen av gruppen män 15-44 år. De har högre brottsaktivitet än de svenskfödda, i synnerhet när det gäller grova våldsbrott och sexualbrott.

Men det är inte bara så att gruppen växt enormt, dess medlemmar är numera av en helt annan sort än 1970. Då var andelen utlandsfödda med nordisk bakgrund den absolut största – 57,6 procent. I dag är den ynka 4 procent. Gruppen födda i Afrika/Asien utgjorde 1970 endast 3,7 procent – i dag svindlande 60,8 procent.

Till detta kommer antalet utlandsfödda män mellan 15 och 44 år. 1970 var de 172 039 stycken – i dag är de nästan en halv miljon, 491 488. Det är en fjärdedel av alla i Sverige boende män (1 971 695 individer) i den mest brottsaktiva gruppen. Hela 102 059 män i åldersgruppen 15-44 år är födda i Syrien och Irak. 1970 var den gruppen så liten att de olika länderna inte ens listades separat, utan kallades Övriga Asien och bestod av 2 172 personer.

Och om man räknar in alla 15-44-åringar som inte är födda utomlands men har utlandsfödda föräldrar med en betydligt våldsammare kultur än den svenska, blir problemet givetvis ännu större.

Affes Statistikblogg avslutar sitt inlägg med två frågor:

Frågan är om något annat land, frivilligt och i fredstid, har förändrat sin demografiska sammansättning så dramatiskt och på så kort tid som Sverige har gjort de senaste tolv åren mellan 2005 och 2017?

En annan fråga är om en generation verkligen har rätten att förändra sitt lands befolkningssammansättning i grunden? Förvaltar vi arvet från tidigare generationer och lämnar vi, som sig bör, över landet i ett lika bra eller bättre skick till nästa generation?