Dansk skolforskare: Eleverna grupperar sig efter hudfärg

DANMARK. Den danska regeringens gettopaket har öppnat för en ännu ärligare debatt i Danmark. Politikerna börjar bli riktigt nervösa över tillståndet i landet och verkar ha skakat av sig skräcken för journalister. Inte ens det socialliberala partiet Radikale Venstre vågar längre protestera mot den nya ”retoriken”, som antagligen bara är i sin linda. Vissa bedömare menar att gettopaketet kanske inte i sig självt är så radikalt, men att det är början på en total omläggning av politiken.

Ett tydligt tecken på detta är artikeln i Berlingske som har rubriken: ”Våldsam ökning av antalet invandrarelever på vissa gymnasier – de grupperar sig efter färg”. Här kan man läsa att politiker från båda blocken vill ingripa mot den ökande ”gettoiseringen” av landets gymnasier. Nya siffror visar att vissa gymnasier nästan har fördubblat andelen elever med utländsk bakgrund på bara några år. Det kan påverka skolornas ekonomi och kunskapsnivån i negativ riktning.

På gymnasiet i Herlev utgjorde elever med utländsk bakgrund 22 procent av de nya eleverna 2010, en siffra som steg till 48 procent 2016. I Høje-Taastrup steg siffran från 32 till 52 procent, på Frederiksberg från 33 till 48 procent och på Langkaer-gymnasiet från 40 till svindlande 73 procent.

Rektorn på Frederiksberg-gymnasiet, Maja Bødtcher-Hansen, säger att balansen har tippat över de senaste åren då fler unga med invandrarbakgrund sökt sig till hennes skola trots att den varken har bönerum eller särskilda regler för ditt och datt.

– Jag kan inte svara på varför. Jag tror det beror på att det är frågan om större generationer och att de väljer ett gymnasium där de känner folk. Många unga är identitetssökande och skapar sin identitet utifrån vilken skola de går på, säger Hansen till Berlingske.

Men rektor Hansen ser också problem. Ju fler invandrarelever desto lägre kunskapsnivå och skolavhopp. Precis som i Sverige följer skolpengen eleven så avhopp minskar skolans inkomster.

– Detta är en aspekt av diskussionen som vi inte talat tillräckligt om – att de skolor som drar ett stort lass också blir straffade ekonomiskt eftersom fler avhopp innebär mindre pengar.

Såväl skolorna som politikerna är glada över att invandrareleverna vill skaffa sig utbildning, men problemet är att de ”klumpar ihop sig” på vissa gymnasier. Socialdemokraternas integrationstalesman Mattias Tesfaye har föreslagit en kvot på max 30 procent invandrarelever på varje gymnasium, för att se till att eleverna ”lär känna varandra över den religiösa och kulturella bakgrunden”:

– Jag vet att vissa flickor är trötta på att hela tiden försvara sina huvuddukar och därför söker sig till gymnasier med många muslimer. Men det blir för enkelt. Det är ju i kulturmötet integrationen sker.

Men enligt lektor Kathrine Vitus från Aalborgs universitet är detta inte så lätt att ändra på. Det är nämligen inte alls konstigt att unga människor vill vara bland sådana som liknar dem själva.

– Det finns en social dynamik som gör att vi söker efter sammanhang där vi har samma smak och intressen. Det ger oss bekräftelse och känslomässig energi.

Kathrine Vitus forskar själv om minoritetselever på gymnasier och i en fältstudie upptäckte hon att eleverna delade upp sig på rasterna efter sin egen etniska grupp. 

– De delade in sig efter färg. Danskarna satt i ett uppehållsrum och de med minoritetsbakgrund i ett annat rum. Många av eleverna tyckte det var fel, men det var självförstärkande och de sa att det vore besvärligt och konstigt att gå in i ”de andras” uppehållsrum.