Boernas sak är vår!

Sydafrikafrågan är egentligen väldigt enkel. Faktum är att det mesta är enkelt bara man närmar sig det utifrån en logisk, resonerande och saklig utgångspunkt. Att så mycket i dag verkar komplicerat beror helt och hållet på att folk i allmänhet, och politiska ledare i synnerhet, väljer att låta sina beslut och tankarna kring dem vara känslobaserade. Känslor är, som vi alla vet, komplicerade och det är bara att undersöka sina egna personliga förhållanden för att förstå att känslor inte är det som ska styra när större och allvarliga frågor ska resoneras kring och sedermera avgöras.

Det är med det i åtanke jag konstaterar att Sydafrikafrågan egentligen är väldigt enkel. Den har alltid varit enkel ska sägas, men ju mer samtiden förändras i den riktning vi upplever, desto svårare blir det också för allt fler att förhålla sig till fakta. Ett generalfel många gör när de analyserar historiska skeenden är att de gör det genom samtidens glasögon. Man tillskriver dåtidens människor samma idéer, värderingar och normer som präglar nutiden och kommer gärna fram till att historien var “mörk”. Detta är ju en subjektiv åsikt som bottnar i ens egna preferenser. Sedan sitter man trygg hemma i Sverige och mästrar afrikanderna i Sydafrika; alltså anser man det vara rätt att säga att vita i Sydafrika förtjänar att diskrimineras i dag, med tanke på att de själva (eller deras far- och morföräldrar) en gång diskriminerade svarta. Känslomässigt, för en av nutidens godhetssignalerare, är det en rätt och rimlig ståndpunkt. Utifrån ett perspektiv där fakta avgör blir det hela annorlunda. Låt oss därför titta på Sydafrika utifrån detta perspektiv, för även om vi också, som svenska nationalister, är känslomässigt engagerade i brödrafolkens väl och ve, kräver vi trots allt att saker och ting ska vara rätt. Detta skiljer oss från andra folk, vårt behov av det man inom idrotten kallar fair play. Vi är inte, kort sagt, lika tribalistiska som andra folk. Vi står bakom våra egna – om de har rätt. Om de inte har rätt så väljer vi inte deras sida bara för att de tillhör vårt folk. En egenskap jag tror är riktig och rätt kan tilläggas!

Hur boerna kom till Sydafrika

Det var portugisen Bartolomeu Dias som först landsteg i Sydafrika, i Mossel Bay, året var 1488. Intressant nog träffade inte de vita sjöfararna på någon ursprungsbefolkning (nej, de få nomadiska jägarna räknas inte). 200 år efter spanjorerna kom så holländarna och mellan 1621 och 1651 anlände närmare 500 skepp till Kaphalvön som blivit en viktig hamn för Nederländska Ostindiska Kompaniet. Träffade de några infödingar? Nej…

---

Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln. 

Skaffa Svegot Plus nu

---

Etiketter: AnalysSydafrika