Journalisten och författaren Gunnar Sandelin skriver på bloggen Invandring och mörkläggning att det är en skröna att Sverige numera för en stramare asylpolitik och ligger på EUs miniminivå:
”Det rör sig bara om en andhämtningspaus. Jämför vi volymerna med våra grannländer, talar fakta ett helt annat språk. 2017 beviljade Sverige drygt 36 000 uppehållstillstånd till asylsökande, vilket är tre gånger så många tillstånd som övriga nordiska länder beviljade tillsammans. Grovt räknat beviljar, per nation, våra nordiska grannländer bara runt en tiondel så många asylansökningar som Sverige gör. Vad gäller nya asylansökningar under förra året hade vi dubbelt så många som övriga Norden tillsammans.”
Sandelin skriver att antalet asylansökningar enligt Migrationsverket förväntas öka igen, då den tillfälliga lagen upphör i mitten av 2019. På varje asylsökande som får stanna, kommer minst en anknytningsperson, även om Migrationsverket inte öppet redovisar hela bilden i sin statistik:
”Diagrammet ovan visar Migrationsverkets senaste prognos från februari. Det är fortsatt utomeuropeisk massinvandring på alla fronter som gäller. Mellan 2018 och 2021 planerar myndigheten att sammanlagt 440 000 nya ansökningar om uppehållstillstånd ska behandlas! Det handlar om 122 000 asylsökande, 167 000 anhöriga och 151 000 utanför EU/EES som söker om arbetstillstånd. Räknar vi även in uppehållstillstånd som ska förlängas rör det sig om sammanlagt 635 000 personer. Därtill tillkommer alla ärenden som ska överklagas.”
Som Gunnar Sandelin skriver är detta en ödesfråga för svenska folket – ska vi ge bort vårt land till främlingar eller ska vi försvara Sverige som vårt land?
”Ödesfrågan om Sveriges demografiska framtid kräver en öppen redovisning av alla fakta. Detta saknas, såväl i den politiska diskussionen som i konventionella medias rapportering. Följdfrågan av denna mörkläggning är minst lika brännande: Har vi rätt att i grunden förvandla ett land och hela dess arv från tidigare generationer på bara några decennier?”