I morse berättade Andreas Feymark i en debattartikel här på Svegot om att han lämnar Sverigedemokraterna och går över till Alternativ för Sverige. Reaktionerna på denna och hans utträde ur Sverigedemokraterna har varit blandade.
– Det har varit mycket starka känslor, både positiva och negativa. Att detta skulle innebära splittring är lite tramsigt. Om man nu tycker olika är det väl klart att man ska ha två olika partier? Det är bästa är väl om vi har så många nationalistiska partier i riksdagen som möjligt?
Vissa har hävdat att en röst på AFS skulle vara en röst på Socialdemokraterna, ett argument som Feymark har svårt att förstå.
– Den logiken förstår jag inte överhuvudtaget.
Feymark upprepar att han tycker SD varit otydligt i flera viktiga frågor.
– Jag tycker Sverigdemokraterna varit otydliga i EU-frågan. Där borde partiet driva på och förklara för väljarna att man är för ett utträde, om man nu är det. Detsamma gäller Nato-frågan, man borde vara tydligare att man är motståndare till Nato, om man nu är det.
Även i flyktingfrågan upplever Feymark en otydlighet och att SD talar emot sig själva.
– Sedan är det ju invandringsfrågan, där man säger sig vara för ett asylstopp men samtidigt pratar för att Sverige ska ta emot kvotflyktingar. Det är ju att tala emot sig själv. Ena stunden vill man sätta stopp, nästa stund vill man ta in kvotflyktingar och kanske till och med fler än de andra partierna.
Han vittnar även om ett parti med mycket stora organisatoriska problem, särskilt i hans distrikt SD Halland.
– Det är en organisation i mer eller mindre kaos, det ser man runt om i landet. Det ser man särskilt i mitt distrikt. Det är ingen ordning överhuvudtaget.
Anledningen till detta tror Feymark är dels att det finns företrädare med för låg kompetens och dels på att det råder brist på ledning uppifrån.
– Man tar inte tag i problemen på rätt sätt utan väntar för länge. Sedan tar man till det grövsta verktyget man har – uteslutning. Det är ett stort problem med företrädare som inte har rätt kompetens.
Även bristen på energi i partiet har med organisationsproblemen att göra, men också på att andra partier börjat kopiera SDs politik.
– När man pratar med folk tar många upp det organisatoriska som anledning till energibristen i partiet. Men det kan också vara kopplat till att man fått igenom mycket av sin politik. Man känner sig inte relevant längre, det är inte längre lika anmärkningsvärt att säga att man inte vill ha jättemycket invandring.
– Sverigedemokraterna har inte ledartröjan på sig längre.