Attackerna mot yttrandefriheten fortsätter när Alex Jones och Tommy Robinson nu har raderats och censurerats från flera av de större plattformarna. Men varför sker detta nu och varför har vänstern ett sådant förakt mot yttrandefriheten? Och framförallt, vad kan man göra åt det?
YTTRANDEOFRIHET. Det börjar bli en vana att rapportera om detta nu, men jag hoppas att det inte gör att människor slår dövörat till. Internet har inneburit en informationsteknologisk revolution och har på många sätt jämnat ut spelplanen för olika medieaktörer och opinionsbildare. Visst, i slutändan är det fortfarande så att vissa sitter på betydligt mer resurser än andra, men vi är många som bevisat att man med väldigt små medel och hängivna, offervilliga supporters faktiskt kan nå ut till hundratusentals människor på ett sätt som inte var möjligt tidigare.
För oss nationalister har den teknologiska utvecklingen inneburit att vi inte lika lätt kan tystas. Förr var vi tvungna att dela flygblad eller stå och sälja våra tidningar på gatan, och även om denna typ av aktivism fyller en funktion även i dag så har den inte kraften att nå så många på så kort tid och med så lite investerade pengar som en artikel, en podcast eller ett filmklipp på nätet faktiskt har.
Internet avgörande för politikens omsvängning
Jag skulle vilja hävda, och jag vet att jag inte är den första, att Sverigedemokraternas framgångar och den högervåg som nu sveper över Väst och manifesterar sig i allt från Italiens nya regering till Donald Trump, inte hade varit möjlig utan internet. Då hade fortfarande ett fåtal personer kunnat kontrollera vilken information som skulle publiceras, vilka frågor som skulle diskuteras och framförallt vilka som skulle få diskutera dem.
Det här vet så klart Västs fiender också om, och det är därför de nu sliter sitt hår i otaliga försök att komma på hur man ska lyckas tysta den starkt växande oppositionen utan att få ett folkligt uppror på halsen.
Ett första steg för att kunna tysta din motståndare utan att befolkningen reagerar nämnvärt är att svartmåla dem. Under lång tid har epitetet ”rasist” fungerat som skällsord, och skickat så pass negativ laddning att ingen har brytt sig hur ”rasister” har behandlats. Men tack vare internets framväxt har allt fler svenskar, får vi tro röstantalet så åtminstone en fjärdedel, insett att ”rasisternas” varningar om mångkulturens påverkan på samhället bar stora delar av sanning.
Det biter helt enkelt inte längre att demonisera sina motståndare som ”rasist”.
Svartmålning av motståndare
Därför försöker man hitta nya sätt att attackera den framväxande oppositionen som riskerar att göra det gamla etablissemanget arbets- och maktlösa. Ett tag var det populärt att kalla alla som talade om folkutbytet i Väst för konspirationsteoretiker, men när folket själva kunde läsa om att Förenta Nationerna själva talar om en ”utbytesmigration” så höll inte längre den diskursen.
Det senaste sättet att försöka stoppa den framväxande oppositionen har två slag man försöker få in. Det ena är kränkthetskulturen, där saker måste tystas ned för att någon kan ta illa upp — huruvida något är sant eller inte är irrelevant, kränkta människors känslor måste skyddas från obehagliga sanningar. Det andra är falska nyheter-memen, som man använder konsekvent för att avfärda alla åsikter, rapporter och uttryck man inte tycker om.
Alex Jones och Tommy Robinson de senaste drabbade
Och det är just genom att hänvisa till dessa två saker som IT-giganterna gått till koordinerad attack mot flera stora opinionsbildare. Det största fallet gäller Alex Jones och InfoWars, som i dagarna har raderats från YouTube, Spotify, Apple och Facebook med motiveringen att de sprider ”hat” (någon kan bli kränkt) och att de levererar ”falska nyheter”.
Ett annat exempel är Tommy Robinson, som för bara några dagar sedan kommit ut ur tortyrliknande förhållanden som politisk fånge, som i dag fått sitt konto på Instagram nedstängt.
Vad man än tycker om Jones eller Robinson så är det antietablissemangsröster med miljonpublik, men nu har IT-giganterna bestämt sig för att tysta deras röster.
I Sverige har IT-giganterna sedan länge arbetet för att tysta obekväma röster. Vi själva har drabbats, så också bland annat Alternativ för Sverige, Nordiska Motståndsrörelsen, Nordisk Ungdom, Granskning Sverige och Sverigedemokraterna.
Samtidigt som man försöker strypa oppositionens tillgång till de stora plattformarna, så försöker man också slå hårt mot deras finansiella ryggrad genom att stänga ned bankkonton, förvägra dem att använda betaltjänster och trakassera deras arbetsgivare och annonsörer.
Ett försök att påverka valet
Men det är ingen slump att detta sker nu. I hela Väst är oppositionen på frammarsch, även om den tar lite olika uttryck i olika länder. Vi dominerar, i bred bemärkelse, debatten på nätet och producerar slagkraftig media, med en bråkdel av de resurser som våra fiender har till sitt förfogande.
I Sverige är det val i höst, men det är det också i USA. I november hålls de mycket viktiga valen till Senaten och till Representanthuset, tillsammans med massor av delstatsval och lokala val. De två förstnämnda valen är avgörande för om Donald Trump ska kunna fortsätta bedriva sin politik de närmaste två åren, och det är det som IT-giganterna — vars ledningar består av i stort sett uteslutande vänsterliberaler — nu vill stoppa.
Så plötsligt är vi tillbaka där vi var innan internet. Ett fåtal rika vänsterskojare kontrollerar vilka som får diskutera och vad som får diskuteras. Genom konsolidering av makt och resurser har de byggt upp ett monopol på internet när det gäller att nå ut utanför de redan övertygade. Nu tvekar man inte att använda den kraften för att påverka valutgångar.
En av vår tids viktigaste frågor
Yttrandefriheten på nätet är en av vår tids viktigaste frågor. Frågan om hur de stora IT-giganterna och deras ansvar och skyldigheter ska regleras är avgörande för hur framtiden ska gestalta sig. Det enda rimliga är att de ställs under samma krav som post- och televäsendet och inte får diskriminera avsändare baserat på deras åsikter. Om någon begår en olaglighet så ska det vara upp till domstolarna, som lyder under lagar som stiftats av folkvalda politiker, att driva och fälla dom.
De stora sociala nätverken och plattformarna har i dag ersatt det stora torget. Det är där åsikter och idéer kan mötas och brytas. Posten ska inte få neka dig att skicka ett brev för att de inte gillar innehållet, telefonbolaget får inte neka dig att ringa med dem för att de ogillar vad du säger i samtalen – på samma sätt måste yttrandefriheten på nätet skyddas och regleras, annars har vi bara återgått till att lämna över makten över samtalet till ett fåtal, rika globalister.
Därför är det så viktigt att du bryr dig, även om jag tjatat om det här tidigare. Jag kommer fortsätta återkomma till ämnet, jag kommer fortsätta tala om alternativen och varför vi alltid måste bygga våra egna strukturer. Det kanske inte är lika ”spännande” för en del som att tala om problemen med invandringsproblematiken; men har vi inte yttrandefriheten och samma tillgång till den offentliga debatten som andra, så riskerar vi att bara bli vår egen filterbubbla.
Den utvecklingen vore förödande inte bara för den nationellt sinnade oppositionen, utan också för hela det demokratiska samtalet i Väst.