AFS ELLER SD. Invandringen är ett jätteproblem för Sverige. Det vet du sannolikt redan och det är främst på grund av den kunskapen du läser den här texten. Jag som skriver dessa rader har ansett att invandringen varit ett stort problem i 25 år, men inser att det inte var problemfritt innan heller, jag var bara för ung och ointresserad för att se problemet.
1994 hjälpte jag Sverigedemokraterna lite grann i valrörelsen. Jag var för ung för att rösta men åkte runt och satte upp valaffischer. Sverigedemokraterna ville stoppa invandringen. På Gotland där jag bodde var invandringen inte något större problem och något större antal röster fick inte SD då. Jag var dock enig med Sverigedemokraterna. Invandringen är ett problem på många sätt.
Sedan 1994 har över 2 000 000 människor invandrat till Sverige. Siffran är ofattbart stor. I ärlighetens namn kan det dock föras in i protokollet att en del av dessa är svenskar som har återvandrat till Sverige och andra är assimilerbara invandrare, exempelvis från övriga Norden. Bland dem som utvandrat finner man också människor som återvandrat, det vill säga lämnat Sverige och åkt hem till sitt hemland. Men det är ändå alldeles för många. De senaste åren har invandrare från länder som Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia dominerat bland dem som kommit.
Jag som, precis som SD, såg problemen med den främmande invandringen 1994 ser fortfarande problemen. Jag ser att problemen ökat. Redan då förekom invandrarvåld. Redan då förekom bilbränder i de ganska få invandrartäta områdena. Det uppstod bråk på skolor där invandrare gick. Idag ser vi samma problem, om än i högre utsträckning. Det har kommit många fler främlingar och de som var unga 1994 har nu fått egna barn som, skulle det visa sig, inte var assimilerbara.
Ett samhälle åt helvete
Men Sverigedemokraterna tycks ha glömt bort att de var invandringskritiska 1994, och 2004, och 2014. Någon annan förklaring kan jag inte se till att SD inte driver frågan om återvandring. Jag är inte totalmotståndare till invandring. Några få främlingar skulle kunna komma hit och integreras och efter några generationer assimileras. Men den massinvandring som det varit frågan om går inte att hantera. Det har vi invandringskritiker förklarat länge och det ser vi svart på vitt idag. Det spelar ingen roll hur många miljarder som läggs på integration. Det går inte. Samhället har gått åt helvete.
Jag var motståndare till invandringen för fem år sedan. SD var kritiska även om de gärna såg en dubblering av antalet kvotflyktingar. Jag kan inte på något sätt se att jag tänkte fel för fem år sedan. Under dessa fem år har det invandrat cirka 500 000 människor. Om SD idag inte tänker driva någon återvandringspolitik för dessa människor så innebär det ju att de ångrat sig och visst ville ha en massinvandring för fem år sedan. För varje år som går så accepterar SD cirka 100 000 nya invandrare. Detta är i mina ögon oacceptabelt.
Sverigedemokraternas intåg i riksdagen var viktigt. Den har betytt att invandringskritiken har blivit mer accepterad. Men det räcker inte att prata. Det räcker inte att vilja se ett stopp. De flesta som är emot invandringen är det för att de är missnöjda med hur situationen ser ut idag. Då går det inte att som SD tala om kraftiga begränsningar, man måste tala om återvandring. De flesta som på senare år blivit invandringskritiker upplever att främlingarna är för många, men SD anser tydligen att precis just nu är det lagom många. Om ett år kommer de att tycka likadant. Och om tio år.
Alternativ för Sverige har lanserat sig som återvandringspartiet. Det är bra. Det är vad de allra flesta av oss som motsätter oss invandringen vill se. Men varför finns det då många som önskar en återvandring som tvekar mellan SD och AfS eller rent av har bestämt sig för SD?
Jag ämnar titta närmare på några av de argument och tvivel som förs fram från dem som rent politiskt står närmare AfS men som ändå kommer rösta på SD. Det är i sin ordning att man är kritisk.
”Alternativ för Sverige kommer inte in”
Till att börja med är detta inte alls säkert. Konstigare saker har hänt. Efter bara två veckor hade AfS närmat sig två procent i YouGovs undersökning. Det är en stark start och man ska komma ihåg att just YouGov är det mätinstitut som brukar vara bäst på att pricka in Sverigedemokraterna medan övriga institut brukar hamna en bra bit under valresultatet. Sedan dess har Alternativ för Sverige synts allt mer. De har idag lika många följare på Facebook som Sverigedemokraterna hade när de kom in i riksdagen. Det finns alltså bra förutsättningar för AfS att komma in. Men om de inte gör det så är det ändå inte en bortkastad röst.
Får AfS över en procent får de valsedlar utlagda de kommande valen. Det är inte minst ett ekonomiskt uppsving. Men det underlättar också för att kunna komma in framöver. Vi ska komma ihåg att ett omval inte behöver ske om fyra år, det kan komma redan om ett halvår. Jimmie Åkesson har öppnat för att tvinga fram ett omval om de blir tillräckligt stora men ändå lämnas utanför inflytande. Då hade det varit fina fisken om Alternativ för Sveriges aktivister kunde lägga energi åt att sprida information, och tala på gator och torg istället för den tid de idag måste lägga åt att se till att deras valsedlar kommer ut på valkontoren runt om i landet och sedan bevaka så de ligger kvar.
Så även om man intalat sig själv att AfS inte kommer att komma in i riksdagen detta val så är en röst på AfS allt annat än bortkastad. Om de inte kommer in så hjälper du till att lösgöra tid och energi som kan användas till att sprida goda idéer nästa val. Jonny Lindén har utvecklat detta resonemang lite mer än jag ämnar göra.
”SD måste bli största parti”
Att SD blir största parti är inte alls omöjligt. Man kan säga att det är ungefär lika möjligt som att AfS kommer in i riksdagen. Det vore en enorm styrkemanifestation för invandringsmotståndet om SD lyckades knipa 25 procent medan Socialdemokraterna och Moderaterna tävlar om andraplatsen runt 20 procent. Men 25 procent är ingen majoritet. Det återstår 75 procent. Även om Kristdemokraterna och Miljöpartiet skulle få tre procent var och övriga partier samla fem procent så står övriga riksdagspartier på 64 procent. Såväl sossar som moderater har antytt att de i första hand söker egen majoritet men att de i värsta fall kan tänka sig blocköverstigande samarbeten för att kunna stänga ute SD.
Sverigedemokraterna behöver alltså allierade. Även om det nu innan valet ibland kan kännas otänkbart med ett samarbete mellan SD och AfS så är ett sådant samarbete mer sannolikt än ett samarbete mellan SD och M.
Visst, ett samarbete mellan SD och AfS på kanske 30 procent skulle inte heller ge majoritet men de gamla partierna måste sakta men säkert bytas ut mot nya. Och ju fler partier i riksdagen som har nationalismen i sina stadgar, desto bättre.
”Kasselstrand är så ung”
Ja, Kasselstrand är ung. Lika ung som Jimmie Åkesson när han ledde SD in i riksdagen.
”En röst på Alternativ för Sverige är en röst på Socialdemokraterna”
Det här argumentet bygger på att varje röst som inte går till Sverigedemokraterna är en röst på Socialdemokraterna. Här är tanken att AfS inte kommer in och därmed ökar Socialdemokraternas inflytande. Resonemanget haltar dock. En röst på Alternativ för Sverige är en röst på Alternativ för Sverige. Som konstaterats kan Afs komma in i riksdagen. Skulle de inte göra det så är en röst på AfS en röst som inte tillfaller de andra partierna men men som ändå räknas in i den totala procenten. En röst på ett parti som inte kommer in kan således vara tungan på vågen som får exempelvis Miljöpartiet att inte klara fyraprocentsspärren och åker ut. En röst på AfS är således i första hand en röst på AfS och i andra hand en röst emot partierna som pendlar kring spärren, inklusive Socialdemokraternas besynnerliga stödhjul.
”SD har både återvandring och stoppad kvotflyktinginvandring”
Dagen efter jag började spåna på den här texten släppte SD sin politiska bomb. De vände sig emot kvotflyktingar och föreslog att pengar avsätts för återvandring. Dock handlar SD:s tvärvändning bara om ett sätt att behålla väljarna. Under mandatperioden som varit har SD inte pratat alls om återvandring. När invandringstrycket var som störst åkte man istället iväg till uppsamlingsplatserna och delade ut flygblad om att invandrarna inte borde åka till Sverige eftersom det ekonomiskt drabbade svenskarna. Man har också talat om att ta emot dubbel flyktingkvot.
Men nu går AfS framåt och SD skärper tonen, i alla fall inför valet. Detta hade de sannolikt inte gjort om de inte känt konkurrens från AfS. Det om något visar vilken nytta AfS kan göra i riksdagen. SD har hittills bara behövs tänka på att anpassa sig till etablissemanget för att knycka röster från dem. Nu måste de förhålla sig till ett invandringskritiskt parti. Det är utmärkt.
”AfS bildades för sent”
Jag tänkte också det när de bildades så tätt inpå valet. Hur ska människor hinna få information om partiets existens? Jag vet inte hur många vanliga Svenssons som känner till partiet idag. Men det spelar ingen roll. Bland politiskt intresserade är AfS något man förhåller sig till. Den stora grupp som primärt är AfS målgrupp känner till dem. När jag tänkte att AfS inte skulle hinna nå ut till väljarna så underskattade jag alternativmedias genomslagskraft. AfS har förstått att använda alternativ media som läses av väldigt många invandringskritiker. Människor som inte bryr sig så mycket om politik är kanske omedvetna om Alternativ för Sverige. Det tog två år för en aktiv antirasist som Sebbe Staxx att upptäcka att Sverigedemokraterna satt i riksdagen.
”Onödigt att starta partiet innan valet”
Vi står inför ett ödesval, heter det. Det har det förvisso hetat alla val. Men nu är det allvar. Att starta Alternativ för Sverige så här kort före valet är endast för att sabotera för Sverigedemokraterna. Man kan undra om inte Socialdemokraterna är inblandade på något sätt?
Några gånger har jag läst argumentet att de borde ha startats efter valet istället. Naturligtvis låter detta som en bitter människas klagan men det smittade snabbt en period efter att AfS lanserades. Låt oss snabbt konstatera att det vore jättesvårt att vinna framgångar i detta val om man bildades i nästa val. Om vi sedan leker med tanken att alla AfS väljare kommer från SD så gör det ingen enorm skillnad utifall SD får 27 eller 23 procent. Om AfS var sossarnas stora plan inför detta plan så har de extremt kassa strateger.
Alternativ för Sverige har lyckats få ut åtskilliga människor som tidigare inte varit politiskt engagerade för att påverka andra människor att bli mer svenskvänliga. Varje val kommer att vara ett ödesval, framförallt för människor som inte upplevt en valrörelse innan. 1994 satt jag och pratade med distriktsledare för Sverigedemokraterna som menade att 1994 års val var nödvändigt som språngbräda för att SD skulle komma in 1998. Lyckades inte det skulle landet inte gå att rädda. Jag tror att AfS bildades i rätt tid för att göra ett starkt val och kunna påverka svensk politik i en positiv riktning.
”Vi måste ge SD chansen att bevisa vad de går för först”
SD har bättre chanser att hamna i regeringsställning med Alternativ för Sverige i riksdagen. Utan AfS har vi sett hur SD vikt sig i fråga efter fråga för att få någon att samarbeta med. Det är mycket möjligt att det bara handlar om strategi, men får SD ett starkt genuint invandringskritiskt parti att samarbeta med i riksdagen är chanserna stora att de slutar gå åt vänster.
”AfS idéer är inte genomförbara”
Då och då dyker argumentet upp att totalt invandringsstopp, även stopp av kvotflyktingar, vore ett brott mot såväl FN:s som EU:s regler. Det är möjligt att det är så. Men regler kan ändras. FN:s överenskommelser är inte ristade i sten. De är skrivna av människor. Vi måste komma ihåg att det just nu i världen pågår en politisk förändring. I Europa tappar Socialdemokraterna inflytande och nationalister och högerpopulister tar stora steg framåt. Det EU vi känner kan komma att förändras radikalt, liksom det FN vi känner.
Men det förutsätter ju politiker som kämpar för förändring. Tar man bara för givet att man måste följa regler och att de är eviga så kommer de inte förändras. I annat fall är det bara att bryta mot reglerna. De flesta länder bryter mot valfritt antal av de regler som överstatliga organisationer beslutat. I Sverige tror vi att man inte kan göra det, men det går alldeles utmärkt. Vill vi påbörja en omfattande utredning av de medborgarskap som lättvindigt delats ut så gör vi det. Vill vi sluta ta emot kvotflyktingar så gör vi det.
”AfS är inte relevanta, de syns inte i media”
Alternativ för Sverige har börjat synas en del i gammelmedia. Men journalisterna skriver helst inte om dem. Det är inte som Feministiskt initiativ förra valet som konstant hyllades av en enig journalistkår.
Men även om gammelmedia inte själva inser det så har mediebilden förändrats. Idag spelar sociala medier en stor roll. På Twitter, Facebook och Instagram är Alternativ för Sverige oerhört aktiva och når fler människor än många av riksdagspartierna. De bedriver uppenbarligen en politik som engagerar andra än journalister. Dessutom syns de dagligen i alternativ media. I de alternativa medierna är de i högsta grad relevanta och det är också där målgruppen, låt oss kalla dem AfS kärnväljare, finns. Så Alternativ för Sverige är kanske inte relevanta för gammelmedia, men gammelmedia är också allt mindre relevant för allt fler människor.
Avslutningsvis
Jag vill avrunda den här texten med att skriva lite om vad Alternativ för Sverige i riksdagen skulle betyda. Jag har varit inne lite på det tidigare men vill förtydliga.
När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen förändrades debattklimatet och en förskjutning har alltjämt pågått. Medan debatten blivit öppnare och allt fler människor vågat ta bladet från munnen så har dock SD mjuknat. Precis inför de två senaste valen har de skärpt tonläget en aning för att sedan lugna ner retoriken igen. SD rider på en stark invandringskritisk våg, istället för att försöka leda den. De åker med. De vill finna samarbetspartier i riksdagen och försöker därför närma sig dem på olika sätt.
De är inte längre speciellt tydliga i sin kritik mot EU och Nato, de var med och tog fram förslaget om obligatorisk tv-skatt, de har krävt att antalet kvotflyktingar ska fördubblas och så vidare. När jag har påtalat detta har jag mötts av viss kritik. Mina kritiker menar att SD av taktiska skäl måste tona ner frågor och ”mjukna” i andra. De har kanske rätt. För att kunna få inflytande kanske de måste kompromissa bort en del av de idéer som tog dem till riksdagen. Men om SD i framtiden ska vara det minsta intressant så kan de inte gå för långt. Jag skulle hellre se att de började kompromissa åt andra hållet.
Och det har de delvis gjort, fast nu i syfte att inte tappa väljare till AfS. Samma helg som AfS bildades och kritiserade SVT och SR gick SD ut och meddelade att man ändrat sig om tv-skatten.
AfS har hela tiden betonat återvandring och flyktingstopp och nu strax innan valet går SD ut och säger sig vilja ha (frivillig) återvandring och (tillfälligt) flyktingstopp.
SD har börjat kompromissa åt rätt håll. Det är jättebra. Ett bra resultat av AfS kommer tvinga SD att fortsätta titta åt nationalisternas håll istället för att stirra på vad moderater och sossar har för sig. AfS påverkar således enormt mycket redan innan de är inne i riksdagen.
Precis som alla demokratiska partier finns det förstås en risk att även Alternativ för Sverige med tiden urvattnas. Lycksökare söker sig till växande partier. Folk kommer in som vill göra karriär. Andra håller med om mycket med vill ändra några frågor och så vidare. Jämför Centerpartiet med gamla Bondeförbundet och det är väldigt svårt att finna några likheter. SD har redan börjat den vandringen. Men om denna väg skulle drabba AfS får vi se till att kalla på nya vakthundar, nya partier. På sikt vill jag se en riksdag med höger- och vänsterpartier som kivas om ekonomiska frågor och lagändringar men alla i grunden har ett nationalistiskt tänk, en målsättning att skapa ett tryggt svenskt Sverige. Då behövs flera partier.
För några dagar sedan gick jag och röstade på Alternativ för Sverige. Medlem blir jag inte. Partipolitik är inget för mig. Jag hoppas att du gör det också. Håller du med Alternativ för Sverige bör du också göra det. Annars ger du SD ett kvitto på att integrationsplaner är viktigare än återvandring. Är du Sverigedemokrat och önskar ett lite tydligare SD bör du också rösta på AfS. En röst på Alternativ för Sverige är nämligen en röst för ett mer nationalistiskt sinnat SD.
Men framförallt. Är du missnöjd med de senaste årtiondenas invandring till Sverige så bör du rösta på Alternativ för Sverige. Du kan inte rösta på någon som bara vill minska invandringen framöver. De flesta av oss är kritiska till invandringen för att vi inser att det redan nu är en ohållbar situation vi befinner oss i. Då är inte ett kortare eller längre invandringsstopp lösningen.
Lösningen heter återvandring och den framförs tydlig av Alternativ för Sverige.